Elektriciteten
NYASTE UPPFINNINGAR OCH FORSKNINGAR

50 METODER OCH APPARATER FÖR MÄTNING AF ELEKTRICITETEN. ’ NQ 47TZ]> T: 25 hvaraf Q och sedermera B kan beräknas. Om B = r2, så har man „ 4n«1w1<z1w2 d z_x *-------N 'Ö2.............. Vid dylika undersökningar äro åtskilliga omständigheter att uppmärksamma. På det att icke försöken med den ballistiska galvano- metern må blifva allt för tidsödande, kan man i den sekundära ledningen anbringa en helt liten trådspiral (D, fig. 29), i hvilken en magnetstäng kan införas, hvarigenom det blifver möjligt att snart bringa galvan om etern ålen i hvila. Naturligtvis får detta ske på sådant sätt, att icke mätningarna däraf röna inflytande. För att bestämma sambandet mellan den magnetiska strömstyrkan och induktionen kan man antingen gå gradvis tillväga eller ock använda strömomkastning. I förra fallet- gör man till en början bruk af en svag ström, hvarefter mat- ståndet hastigt förminskas upprepade gånger, och för hvarje gång iakttages tillökningen i utslag. Summan af dessa utslag lämnar begrepp om totala magnetismen. På samma sätt kan man börja med en stark ström, som hastigt försvagas genom införande af motstånd, och sålunda undersöka den aftagande magnetismen. — Om man däremot omkastar magnetiserings- strömmen, utgör hälften af galvanometerns utslag ett mått på magnetismen. För hårdt järn och stål lämnar detta likväl icke fullt noggrant resultat. Om något mellanrum finnes mellan magnetiseringsspiralen och den sekundära spiralen, måste en korrektion verkställas för beräkningen af Q, så att man sätter b^Q-Q' a ’ om Q' är antalet kraftlinier, som komma utanför järnet. Den magnetiska kraften är icke fullt likformig eftei’ hela tvärskärningen till järnet, utan den är något Fig. 31. större på inre sidan, där de vinkelrätt mot omkretsen upplindade trådhvarfven komma hvarandra närmare. Man kan förebygga detta, om ringen i stället för cirkelformig tvärskäruing erhåller en form sådan fig. 31 antyder. Skilnaden mellan de båda inre och yttre ytornas radier blifver då obetydlig i jämförelse med medelradien.