Elektriciteten
NYASTE UPPFINNINGAR OCH FORSKNINGAR

Forfatter: G. R. DAHLANDER

År: 1901

Forlag: Albert Bonniers förlag

Sted: STOCKHOLM

Sider: 296

UDK: 5378

Emne: svensk

FRAMSTÄLDA

AF

G. R. DAHLANDER,

Professor vid Tekniska Högskolan.

ETT SUPPLEMENT TILL FÖRFI:S FÖRUT (ÅR 1893) UTGIFNA BOK

i samma Ämne:

ELEKTRICITETEN OCH DESS FÖRNÄMSTA TEKNISKA TILLÄMPNINGAR o. s. v.

MED 194 FIGURER I TEXTEN.

Søgning i bogen

Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.

Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.

Download PDF

Digitaliseret bog

Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.

Side af 306 Forrige Næste
MAGNETISK HYSTERESIS. o H, aftager jämväl B efter kurvan 2 3. Omkastas nu den magnetiserande strömmens riktning, angifver kurvan 3456 huru den magnetiska induk- tionen varierar vid växande och sedermera aftagande ström- styrka. Denna förändring sker så långt, att, när strömmens riktning ånyo omkastas, jär- net genom den af kurvan 6 7 2 framstälda magnetiseringspro- cessen återkommer till det slag af magnetisering det ägde vid 2. En sluten figur har sålunda bildats, begränsad af de båda kurvorna 5 6 7 2 och 2 3 4 5, hvilkas ordinator, motsvarande samma abscissor, väsentligt skilja sig från hvarandra. Afbrytes magnetiseringen och den sedermera .ånyo på- börjas, erhålles en ögla på magnetiseringskurvan. Fig. 42 Fig. 42. !7000r ieooo isooo <4000 <3000 12000 uooo <0000 9000 8000 7000 6000 ^000 4000 3000 2000 <000 (5 lö I? IQ <3 20 21 22 23 visar en magnetiseringskurva för en anlöpt järntråd, vid hvilken den magnetiserande kraften flera gånger blifvit borttagen och ånyo anbragt. Detta beror på att vid den magneti- serande kraftens förändring magne- tismen endast långsamt undergår motsvarande variation. Det bör uppmärksammas, att den grafiska framställning vi nu antydt, äfven lämnar begrepp om den i järnet kvarblifvande magnetismen samt om den koercitiva kraften. Den förstnämnda angifves i fig. 41 genom ordinatan 13, den sistnämnda genom abscissan 14.