Elektriciteten
NYASTE UPPFINNINGAR OCH FORSKNINGAR

68 METODER OCH APPARATER FÖR MÄTNING AF ELEKTRICITETEN. netiska cyklernii följa hastigt pa hvarandra, hvilket ofta är händelsen med magnetismen hos järnkärnorna vid dynamo- incluktorer och transformatorer, så måste värdet på fHdl och följaktligen upphettningen blifva olika mot de värden, som bestämmas genom långsamma magnetiseringsprocesser. Flera forskare ha försökt att genom kalorimetriska mätningar ut- röna detta inflytande. Af dessa synes framgå, att så snart magnetiseringscykeln i tidslängd icke understigsr c:a en hundra- del af en sekund, blifver denna verkan icke djupt ingripande. Den japanske fysikern Tanakadaté fann dock, att värmeutveck- lingen vid en med bomull öfverspunnen ring af mjuk järn- tråd endast var c:a 80 % af den vid långsamma cykler, men att det var tämligen likgiltigt, om antalet omkastningar per sekund låg mellan gränserna 28 och 400. I alla händelser är den genom hysteresis härrörande förlusten i energi mindre vid hastigt än vid långsamt förlöpande magnetiska cykler. I samband härmed vilja vi redan nu nämna, att det gifves äfven andra omständigheter, som inverka på den mag- netiska hysteresis. Sålunda har järnkärnans form ett väsent- ligt inflytande på formen hos de kurvor, hvilka framställa de magnetiska förändringarna. -— Om järnet under magneti- seringen bringas i vibration, är detta äfven af betydelse för hysteresis, hvars verkningar därigenom försvagas. Men detta gäller hufvudsakligen vid svaga magnetiska fält samt med mjukt, anlöpt järn; hos en dylik järntråd upphör verkan genom hysteresis nästan fullständigt, om den sättes i vibra- tion vid den magnetiska kraftens anbringande och aflägsnande. I starka magnetiska fält äro de af vibrationerna förorsakade verkningarna af långt mindre betydelse. Vid försök ined hårdt järn och med stål blifva de genom vibrationer eller skakningar föranledda rubbningarna i hysteresis icke på långt när så skarpt framträdande. Enär de mekaniska krafter, för hvilka järnet utsattes, inverka på dess magnetiska egenskaper, kan man förmoda, att äfven hysteresis däraf röner inflytande. I själfva verket har detta visat sig vara händelsen, och den spänning, för hvilken järnet är utsatt, verkar på hysteresis analogt med hvad vibrationerna göra. På samma sätt med värmet. Jl • har närmare undersökt dess inverkan på hysteresis och funnit, att denna försvagas vid stigande temperatur. Enligt Parshdlls m. fl.:s försök skulle i allmänhet för- lusten genom hysteresis stå i omvändt förhållande till ren- heten hos järnet, men i jämförelsevis rent järn skulle den förnämligast bestämmas genom järnets anlöpning, upphettning och mekaniska behandling. Vi återkomma härtill. I