ForsideBøgerBronsarbeten Af Adrian De…ärskildt Å Drottningholm

Bronsarbeten Af Adrian De Fries I Sverge
Särskildt Å Drottningholm

Forfatter: John Böttiger

År: 1884

Forlag: Tryckt I Central-Tryckeriet

Sted: Stockholm

Sider: 107

UDK: St.f. 739.51 Böt

En Konsthistorisk Undersökning

Søgning i bogen

Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.

Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.

Download PDF

Digitaliseret bog

Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.

Side af 116 Forrige Næste
19 den till vår ocli chronones basta gjorda reesan» 200 R.D. samt i årlig pension, så länge han lefde, 100 t:r spannemål. De ofvan anförda försköningsplanerna tillintetgjordes genom konungens snara död. Dock bestammes historien om Adrian de Fries’ fontan på Fredriksborg genom tankar, som stått i samband med dylika planer. Det ar bekant att freden med Danmark endast blef af kort varaktighet. Den stund, då konung Carl Gustaf beslöt att bryta honorn, bildar vandpunkten i hans lifs drama. De sista akterna af detta uppfylla till fullo den tragiska rättvisans fordringar på hjältens rening från sin skuld ge- nom lidande. Den kränkta nationalitetskänslan panyttfödde Danmarks folle och gaf det segern. Här är ej platsen att nårmare belysa denna intressanta punkt af historiens mark. Vi äro hänvisade till den lilla vrå, där ett kapitel ur Fredriksborgs slotts kronika finnes att uppteckna. Det var den 7 Augusti, som svenska hären ånyo landsteg på Seeland, denna gång vid Korsor. Den 11 stod han vid Köpenhamn. 1 Troligen füll Fredriksborg nu åter i svenskarnes hånder. I Resenii Atlas Daniæ 2 heter det också, som vi redan anfört, efter beråttelsen om furstemötet i Mars 1658: »Ejusdem anni mense augusto post hospitales mensas et datum novæ fidei sacramentum idem Carolus arcem Fredericsburgum sub potestatem redegit.» Nårmare detaljer rorande slottets öde under fortgången af detta krigsår hafva vi ej kunnat finna. Men af bref från Frans Horn, som var kommendant på stållet, synes att våra landsmån i Oktober innehade Fredriksborg. 3 Under 1659 forekommer slottet oftare nåradt i tidens handlingar. I början af året, särskildt efter den olyckliga stormningen af Köpenhamn i Februari, användes det, åtminstone delvis, till lazarett. 4 Härjämte afsändes ofta proviant och ammunition från slottet till stridsplatsen. Emellertid var antagligen blott en del af det vidstråckta utrymmet taget i anspråk for sådana åndamål. Ty under Januari och Februari månader bodde den svenska drottningen Hedvig Eleonora dår. " Och då hofvet under den närmast följande tiden slagit sig ned vid Kroneborg, gjorde Hedvig Eleonora upprepade gånger »spatsereturer» till slottet, dår uppehåll då togs en 4—5 dagar eller långre. I Juli, då konungen begaf sig till lågret, öfverflyttade Hedvig Eleonora med hela hofvet till Fredriksborg, dår hon aktade förblifva »fuller een rum tijdh». En af anledningarna var de ofta återkommande sammansvärjningarna mot de inkräktande främlingarne, som gjorde uppe- hållet på Kroneborg osåkert. En dansk byggmåstare af den kända konstnärsslägten Steenwinkel straffades till lifvet 0 såsom hufvudledaren für en af dessa sammansvärjningar, hvilka likväl, trots det grymma öde, som drabbade deras upphofsmän, gång på gång, föranledda af den vaknande fosterlands- kånslan, åter upprepades. Under senare delen af sommaren 1659 blef dårfor Fredriksborgs slott svenska hofvets hufvudsäte, ehuru äfven dit, ånda in till de kungliga gemakens dörrar, trängde fiendtliga forsåt. ' Under Juli, Augusti och till slutet af September var här emellertid hjartpunkten för underhandlingarna mellan de fredsmåklande makterna (England och Holland) samt Sverge. Afven konungen med sitt råd vistades hår. Slottets läge ungefär midt emellan Kroneborg och Köpenhamn — en 3 à 4 mil mellan hvardera, »them man medh een hast affjage kan» — gjorde det till en för honora beqvämt belägen ort. För att »poussera fredzverket» foro också de utländska sändebuden dår emellan och Köpenhamn. Når de uppehöllo sig vid Fredriksborg, bodde engels- mannen vid Sparpennig, hollåndarne vid den s. k. K. Badstugan. 8 Och allestades fordes »een 1 Carlsson o. a. st. S. 508. 2 Tom. II. Deseriptio Civitatum Seelandiæ. S. 382. 3 Handl, ror. danska kriget 1657—1658. Bref fr. Fr. Horn 10/10 1658. K.R.A. 4 Danska kriget å Jutland och på öarna. Div. bref (Jan., Febr., Mars, Juni). K.R.A. 5 Källorna till det följande återfinnas dels i H. E. K. (K. R. A.), dels i »några nyia aviser ifrân åtskilligo Landzorter» anno 1659. 6 Den 9 Augusti 1659, se br. fr. Helsingör den 10 s. m. i några nya aviser etc. 7 Handl, ror. Skandinaviens hist. Sthm 1817, s. 274. 8 I djurgården vid Fredriksborg; byggnaden var fr. Fredrik II:s tid.