ForsideBøgerBronsarbeten Af Adrian De…ärskildt Å Drottningholm

Bronsarbeten Af Adrian De Fries I Sverge
Särskildt Å Drottningholm

Forfatter: John Böttiger

År: 1884

Forlag: Tryckt I Central-Tryckeriet

Sted: Stockholm

Sider: 107

UDK: St.f. 739.51 Böt

En Konsthistorisk Undersökning

Søgning i bogen

Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.

Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.

Download PDF

Digitaliseret bog

Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.

Side af 116 Forrige Næste
25 Säkert är, ait de, om de tillhört den ursprungliga fontänen, i hög grad bidragit till dennas prakt och elegans. Aterkalla vi i minnet beskrifningen öfver brunnens utseende och läta namnen representera de här befintliga figurerna, skall man ovilkorligen komma till det resultat, att Christian den 4:des brunn en gång var en af de praktfullaste fontaner konsthistorien haft att omtala. Jäm- for man den med andra af de Fries utförda vattenverk, som annu finnas qvar — t. ex. fontänerna i Augsburg —, så kan ingen af dem uppvisa en liknande figurrikedom och sådant glånsande öfver- flöd af vattensprång. Påminner man sig därtill fontänens uppstälning på den vida, mosaikbelagda platsen midt framför bron till den inre slottsgården med dess måktiga arkitektur och praktfulla plastiska utsmyckning samt i fonden framskymtande skog och sjö, år man nog villig medgifva att en båttre ram till konstnårens skapelse knappast kan tankas. Vånd mot slottet, med banden upplyft, stod Neptunus å den höga pelaren, vid hvars horn de tre gudinnorna — kårlekens, fruktbarhetens ocli lifsglädjens — voro placerade. Högt låto trito- nerna, liksom på hafsgudens bud, vattnet springa upp ur sina musslor, sålunda deltagande i de lejonkrönande geniernas lof öfver den konstålskande fursten, som ju ock »ved höjen mast» vunnit åra. Ile liffulla figurerna midt i sorlet af öfver femtio olika vattensprång, skimrande i solljuset, gjorde helt visst ett intryck närmast jämförligt med fantasiens uppfattning af en lustig skara framtågande hafsgudomligheter. Det var en plastisk öfversättning af det brusande lif, som ror sig t. ex. i Ga- lateas triumf, en spegelbild af den öfversvallande lifslust, som år den innerst drifvande kraften hos renåssansen ånnu i dess sista utgreningar. Ur konsthistorisk synpunkt må det vara tillåtet att önska, att det pråktiga brunnsverket måtte få en värdigare uppstälning, åfven om nu mera ursprungligen hit hôrande dekorativa delar, såsom fruktfestoner, drakhufvuden o. d., icke kunna antråffas. Det vore endast en handling af råttvisa, af skyldig vördnad for en snillrik månniskotankes verk —. A Drottningholm finnes ånnu ett bronsverk, hvars hårstamning från Fredriksborg år höjd öfver alt tvifvel. Det bår ej någon signatur, men torde vål utgått ur Adr. de Fries’ verkstad eller åtminstone skapats under inflytelse af hans konst. Det år den grupp af en sittande qvinlig figur och en putto, som finnes afbildad å pl. n:o 10 B, ocli som närmast torde kunna karaktåriseras som Flora och Amor. Gruppen, som har samma höjd ungefårligen som de ofvan å pl. X, XI afbildade figurerna (1 m. 41 ctm.), framståller en ung naken qvinna med blomsterkrans i håret, sittande på en trådstam. Till venster om henne rider å en svan en kogervåpnad amorin. I sin ena (venstra) band håller hon en [numera bortbruten] blom- bukett. A trådstammen finnes ett krönt C. 4. Svanens hals år afbruten vid hufvudet; å gudinnans rygg år ett stort, nu igenfyldt hål. Brosten hafva åfven förr varit genomborrade. I Adam Bergs ofta anförda beskrifning omtalas på den innersta med brun och hvit marmor belagda slottsgården åfven en annan fontån, som hade sin plats vid den s. k. »Prindsesseflöjen». Bergs något orediga beråttelse gör det svårt att bilda sig en förestälning om brunnens verkliga utseende. Låsaren må sjålf doma. »Ich muss aber nun etwas von dem an der Mauren erbaute schönen springbrunnen, welcher mit Bildern von Ertz gezieret ist, melden daran sich ein jüngling sehen lasset, der an unterschiedlichen Orten klar wasser von sich giebt, nebenst dem ein Löwe in weissem quaterstein gehawen, eine kupferne muschel auff dem rücken trägt, in welche gleichfals rein wasser aus nachgesetzen Bilder herfür springet, in dem die Venus nach Lebensgrösse, auff einer Lampetten stehet, bey sich habend ihren Cupido, so auff einen Schwan sitzet. Uber die Bildern ist ein schönes Feld, welches auff Seulen jonischer art, darinnen allerhandt geschichte künstlich in quaterstein gehawen, ruhet und mit halbgeschlagenen golde reichlich beleget ist.» Vi vilja ej förlora oss i några gissningar öfver brunnens utseende, hvilket skulle vara af 4