De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning

92 II. SKÅNSKA KOLBRYTNINGENS HISTORIA. Vid Billesholm finnas sålunda nu 13 schakt, af hvilka fem (Sonadam, Ljungsgârd, Viktor, Oscar och Ivar) användas for koluppfordring och ett (Albert) »står på reserv for schaktet Viktor». (Se tablån å tafl. VIII samt tafl. 2 i atlasen.) — Schaktens djup år i våstra delen af grufområdet mellan 25 och 40 meter, i östra delen mindre. I det vid Billesholm forst anlagda schaktet (N:o VI) skedde uppfordringen enligt gamla såttet medelst fritt hängande kolkorgar, och såvål uppfordrings- som pumpverket drefs af en 12 hästkrafters ångmaskin. Kostnaden för det hela utgjorde, enligt bergmåstare- relationer, något mera an 29,000 kronor, hvaremot anläggningskostnaden for schaktet Sona- dam jåmte maskiner m. m. uppgick till omkring 50,000 kr. Hvad Kapten Berg beträffar var detta schakt vida dyrbarare, ty ensamt det vattenuppfordringsverk, som vid anlåggan- det år 1874 inköptes, betalades med omkring 60,000 kronor. — Transporten under jord af stenkol och skiffer från arbetsrummen till schaktbottnen utfördes till en början af yng- lingar mellan 15 och 20 år, s. k. »dragare», men år 1881 började man för detta åndamål Fig. 81. Billesholnis grufplats sedd från sydost. I forgrunden till vänster kontorsbyggnaden, vidare fabriks- och schakt- skorstenar (den i midten tillhor schakt VI, den längst till höger Sonadam), arbetarebostäder m. m. — Efter från Billesholm erhâllen fotografi. anvånda små Gottlandshästar, hvarmed dock fortsattes endast några år. Numera sker framforslingen af kol m. m. i grufvan medelst maskinkraft placerad vid schaktbottnen. Det år nåstan uteslutande den öfre kolflötsen, med 45—60 cm. kolmåktighet, som vid Billesholms grufva bearbetats. — Den årliga uppfordringsmångden af kol och eld- fast lera öfverstiger på senaste tiden produktionen af motsvarande åmnen vid Höganäs, och utgjorde år 1910 resp. 88,655 och 68,956 ton. (Se for ôfrigt den grafiska tablån öfver uppfordringen vid de sårskilda grufvorna, tafl. 12 i atlasen, samt tabellen, Bilaga A.) Vid Billesholm forekom till en början icke någon tillverkning af eldfast tegel. Den jåmte kolen vunna eldfasta leran eller skiffern afyttrades dels obrånd till Höganäs och Gustafsbergs porslinsfabrik m. fl. platser inom landet, dels brand, s. k. »chamotte», till Stettin. Först år 1888 byggdes ett mindre tegelbruk for brånning af c:a IV2 million eld- fast tegel, och detta utvidgades år 1903 så, att produktionsformågan steg till c:a 5 mill. sten och att jåmvål klinkertegel dår kunde tillverkas. I likhet med Höganäsbolaget hade åfven Vallåkra bolag i början af sin tillvaro att kampa mot stora såvål ekonomiska som andra svårigheter. Så var t. ex. Billesholm ånda till år 1875 i saknad af järnvägsförbindelse, i följd hvaraf de kol som skulle af-