De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning

118 II. SKÂNSKA KOLBRYTNINGENS HISTORIA. jordlagrens losa beskaffenhet (forekomsten af s. k. flytsand) medförde, hvarigenom schak- tet i följd af upprepade sättningar och ras blifvit nästan otillgängligt. Enår sålunda de hysta förväntningarna att genoin anlitande af engelsk ingeniörs- erfarenhet ernå ett lyckligt resultat icke gingo i uppfyllelse och dessutom medel for ytterligare schaktningsförsök saknades, blef bolaget i början af 1880-talet upplöst. Af- görande orsak hårtill var ock, att en dessförinnan föranstaltad borrning1 från schaktets botten icke angaf forekomsten dårstådes af de koltillgångar, som man vantat traffa. Disponent på platsen var forst Grefve H. A. Taube; efter honom, från våren 1878, Öfverstelöjtnanten A. Stålhammar. För den geologiska beskaffenheten inom Mörarps-, Fleninge- och Engelholms- trakterna sarat för där utförda borrningar låmnas ineddelanden i en af de följande af- delningarna. Efter inmutningsrättens upphörande, hvad stenkol beträffar, och samtidigt ikraftträdande den 1 januari 1887 af en ny lag angående rättighet till stenkolsfyndig- heters eftersökande och bearbetande på grund af koncession, hafva bildats de båda bo- lagen Hyllinge Stenkols- och Lerindustriaktiebolag samt Skånska Kolbrytningsaktiebolaget. Hyllinge Stenkols- och Lerindustriaktiebolag. Sedan under åren 1893—1896, för Konsul P. Olssons i Helsingborg råkning, några undersökningsborrningar utförts å Hyllinge ågor inom sydvåstra delen af V. Broby socken af Kristianstads lån, c:a IV2 mil NO om Helsingborg, och genom dessa konstaterats, att de båda kolfiötser, som bearbetas vid Billesholm och Bjuf, äfven förekomma vid Hyllinge, bildades ifrågavarande bolag år 1896. Enligt dess den 28 mars samma år utfårdade bolagsordning har det till åndamål att idka grufdrift å stenkols- och lerfyndigheter i Skåne samt att för ôfrigt bedrifva den fabriks-, jordbruks- och annan verksamhet, som hårmed kan stå i samband. Aktiekapitalet var ursprungligen 536,000 kronor, men det har tvenne gånger ôkats genom utslåppande af nya aktier, så att det år 1905 uppgick till 2,536,000 kronor. Bolaget åger koncession på tvenne sammanhångande fålt, det ena utgörande ett område af 567,908 hektar, belåget i V. Broby socken af Kristianstads lån och benåmndt Hyllingekoncessionen, det andra omfattande 1,011,576 hektar inom Kropps och Fleninge socknar af Malmöhus lån och benåmndt Rosendalskoncessionen. Den förra koncessionen beviljades ursprungligen åt Konsul P. Olsson samt Ingeniörerna H. W. Widmark och R. F. Lindblad den 31 dec. 1895, men öfverläts på Hyllingebolaget, enligt medgifvande i Nåd. Bref den 23 okt. 1896. Den senare, eller Rosendalskoncessionen, erhöll bolaget den 23 sept. 1898. 1 Utföi'd af dåvarande grufingeniëren vid Bjufs grufva C. S. Fbnnel på satt och med resultat, som längre fram kommer att anföras.