De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning

138 II. SKÅNSKA KOLBRYTNINGENS HISTORIA. Uppfordring ur: Höganäs grufva Billesholms » Bjufs > Skromberga » Hyllinge » Stabbarps » Boserups > Ormastorps > . .■ Summa ton Stenkol. Ton. Leror (eldfast lera och klinkerlera). Ton. 1900. 1905. 1910. 1900. 1905. 1910. 73,607 89,863 33,664 51,257 102 3,827 78,290 96,210 42,988 40,971 59,488 c:a 50 4,437 75,602 88,655 56,518 34,841 46,107 53 1,010 53,955 34,819 63,177 40,584 286 306 4,286 40,662 46,232 28,844 62,711 6,601 797 2,490 46,697 68,956 20,748 56,944 14,054 460 252,320 322,434 302,786 197,413 188,337 207,859 De ofvan angifna summorna leror omfatta: 1900. 1905. 1910. Eldfast lera . . 160,585 119,947 140,607 Klinkerlera . .. 36,828 68,390 67,252 Summa ton 197,413 188,337 207,859 Att kvantiteterna ur den skånska jorden vunna stenkol och leror afsevärdt ökats under de senaste årtiondena framgår tydligt af tig. 99, som visar brytningsmängden i sin helhet under 10-års perioder. 7ATM. åTTTM. 37701, Fig. 99. Kol- och lerbrytningens storlek i Skåne under 10-årsperioder. I modeltal per år utgjordes brytningen under perioden 1871—1880 af 79,022 ton kol och 24,415 ton lera, under perioden 1901—1910 af 299,732 ton kol och 201,335 ton lera. Således bröts under det senaste årtiondet nära 4 gånger så mycket kol och mera ån 8 gånger så mycket lera som under det forstå, 30 år tidigare. Värdet af de under år 1910 brutna och uppfordrade stenkolen uppgick till mera än 2 millioner kronor och värdet af uppfordrade leror till nära Va million kronor, näm-