De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning

140 II. SKÂNSKA KOLBRYTNINGENS HISTOHIA. Minimi- och maximikvantiteterna kol och lera tillsammans, som kunnat per dag och kolhuggare utvinnas vid de skånska kolgrufvorna, utgöra således för år 1910 respektive c:a 20 och 31 hektoliter. Stenkolsverkens egen förbrukning af stenkol för grnfdriftens och fabriks- verksamhetens uppehållande (maskiner, ugnar m. m.) år ganska afsevård och torde i all- mänhet uppgå till 40 och 50 procent af hela den uppfordrade kolkvantiteten. Ar 1900 utgjorde den samfållda förbrukningen 53 procent af uppfordringen i dess helhet, år 1905 var den 41 procent och år 1910 = 52 procent. — Förbrukningskvantiteten i förhällande till uppfordringsmängden år naturligen vid skilda verk ganska olika, beroende såvål på fabriksdriftens omfång som på flötsernas sammansåttning, vattentilloppets i grufvorna storlek m. m. Vid Skrombergaverken åtgår i allmånhet mera stenkol ån som ur grufvan dår vinnes, så att behofvet måste fyllas genom inkôp från annat håll. Vid Billesholm åtgick åren 1900, 1905 och 1910 endast respektive 9,3, 14,4 och 16,4 % af uppfordringen, vid Hyllinge åro motsvarande tal O,o, 25,2 » 39,o » » Bjuf » » » 24,3, 53,9 » 62,3 » » Höganäs » » » 79,0, 60,o » 65,0 » Af ofvan anförda procenttal framgår således huru stor del af den vid skilda grufvor vunna stenkolsmångden kan afses för försäljning. — Hvad lerorna, eldfast lera och klinkerlera, betråffar år förbrukningen af dem såsom råmaterial för lervarufabrikationen nästan undantagslöst större än försäljningskvantiteten (se för öfrigt Bilaga B, tabellerna a och 6). Försäljning till Statens jårnvågar. Redan vid ingången af 1880-talet borjade Statens järnvägar i ganska vidstråckt skala anvånda skånska stenkol såsom brånsle för lokomotiven. 1 Leveranskontrakten med Kropps aktiebolag för åren 1881 och 1882 omfattade respektive 10,000 och 25,000 ton kol från Bjufs grufva. Några år senare del- togo åfven Billesholms och Skromberga grufvor i kolleveransen till statsbanorna, hvilka år 1884 förbrukade sammanlagdt 28,239,7 ton skånska kol, utgörande nåra en tredjedel (33 procent) af statsjärnvägarnas hela stenkolsförbrukning, som då visserligen var betyd- ligt mindre ån nu, nåmligen 87,991,5 ton. Under det senast gångna årtiondet har den årliga leveransen af kol från de skånska grufvorna till Statens jårnvågar varit ganska afsevård, nåmligen år 1900 = 48,873 ton » 1905 = 86,685 » » 1910 - 65,533 » utgörande respektive 14, 22V2 och 13 procent af Statens järnvägars hela brånsleåtgång af utlåndska och skånska stenkol, hvilken under samma år uppgick till år 1900 = 349,006 ton » 1905 = 383,870 » » 1910 = 503,492 » 1 Från Stabbarps grufva hade dock dessförinnan levererats kol till Statens och enskilda järnvägar, näm- ligen redaii år 1868 nara 9,000 hektoliter.