De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning
Forfatter: Edward Erdmann
År: 1915
Serie: Sveriges Geologiska Undersökning No. 6
Forlag: Kung. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner
Sted: Stockholm
Sider: 633
UDK: St.f. 553 Erd
Med 10 Taflor Vid Slutet Och 325 Figurer I Texten.
Härjämte En Atlas Innehållande Geologisk Karta Öfver Skåne, Grufkartor, Schakt- Och Borrhålsprofiler M.M.
Søgning i bogen
Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.
Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.
Digitaliseret bog
Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.
140
II. SKÂNSKA KOLBRYTNINGENS HISTOHIA.
Minimi- och maximikvantiteterna kol och lera tillsammans, som kunnat per dag och
kolhuggare utvinnas vid de skånska kolgrufvorna, utgöra således för år 1910 respektive
c:a 20 och 31 hektoliter.
Stenkolsverkens egen förbrukning af stenkol för grnfdriftens och fabriks-
verksamhetens uppehållande (maskiner, ugnar m. m.) år ganska afsevård och torde i all-
mänhet uppgå till 40 och 50 procent af hela den uppfordrade kolkvantiteten. Ar 1900
utgjorde den samfållda förbrukningen 53 procent af uppfordringen i dess helhet, år 1905
var den 41 procent och år 1910 = 52 procent. — Förbrukningskvantiteten i förhällande
till uppfordringsmängden år naturligen vid skilda verk ganska olika, beroende såvål på
fabriksdriftens omfång som på flötsernas sammansåttning, vattentilloppets i grufvorna
storlek m. m. Vid Skrombergaverken åtgår i allmånhet mera stenkol ån som ur grufvan
dår vinnes, så att behofvet måste fyllas genom inkôp från annat håll. Vid Billesholm
åtgick åren 1900, 1905 och 1910 endast respektive 9,3, 14,4 och 16,4 % af uppfordringen,
vid Hyllinge åro motsvarande tal O,o, 25,2 » 39,o »
» Bjuf » » » 24,3, 53,9 » 62,3 »
» Höganäs » » » 79,0, 60,o » 65,0 »
Af ofvan anförda procenttal framgår således huru stor del af den vid skilda grufvor
vunna stenkolsmångden kan afses för försäljning. — Hvad lerorna, eldfast lera och
klinkerlera, betråffar år förbrukningen af dem såsom råmaterial för lervarufabrikationen
nästan undantagslöst större än försäljningskvantiteten (se för öfrigt Bilaga B, tabellerna
a och 6).
Försäljning till Statens jårnvågar. Redan vid ingången af 1880-talet borjade
Statens järnvägar i ganska vidstråckt skala anvånda skånska stenkol såsom brånsle
för lokomotiven. 1 Leveranskontrakten med Kropps aktiebolag för åren 1881 och 1882
omfattade respektive 10,000 och 25,000 ton kol från Bjufs grufva. Några år senare del-
togo åfven Billesholms och Skromberga grufvor i kolleveransen till statsbanorna, hvilka
år 1884 förbrukade sammanlagdt 28,239,7 ton skånska kol, utgörande nåra en tredjedel
(33 procent) af statsjärnvägarnas hela stenkolsförbrukning, som då visserligen var betyd-
ligt mindre ån nu, nåmligen 87,991,5 ton.
Under det senast gångna årtiondet har den årliga leveransen af kol från de
skånska grufvorna till Statens jårnvågar varit ganska afsevård, nåmligen
år 1900 = 48,873 ton
» 1905 = 86,685 »
» 1910 - 65,533 »
utgörande respektive 14, 22V2 och 13 procent af Statens järnvägars hela brånsleåtgång
af utlåndska och skånska stenkol, hvilken under samma år uppgick till
år 1900 = 349,006 ton
» 1905 = 383,870 »
» 1910 = 503,492 »
1 Från Stabbarps grufva hade dock dessförinnan levererats kol till Statens och enskilda järnvägar, näm-
ligen redaii år 1868 nara 9,000 hektoliter.