De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning
Forfatter: Edward Erdmann
År: 1915
Serie: Sveriges Geologiska Undersökning No. 6
Forlag: Kung. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner
Sted: Stockholm
Sider: 633
UDK: St.f. 553 Erd
Med 10 Taflor Vid Slutet Och 325 Figurer I Texten.
Härjämte En Atlas Innehållande Geologisk Karta Öfver Skåne, Grufkartor, Schakt- Och Borrhålsprofiler M.M.
Søgning i bogen
Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.
Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.
Digitaliseret bog
Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.
142
II. SKÅNSKA KOLBRYTNINGENS IIISTOKIA.
De enskilda järnbanorna i nordvåstra Skåne hafva redan från början af 1870-
talet for sina lokomotiv användt skânska stenkol, hufvudsakligen Billesholmskol. Till dessa
järnbanor har Hyllinge grufva från och med år 1003 levererat mellan 2,500 och 4,000
ton per år.
Fabriksdriften.
Tillverkning af lervaruprodukter vid de skånska stenkolsverkens anlåggningar sker
numera i ganska stor skala. Årsproduktionen år 1910 omfattar:
Eldfast tegel 85,710 ton
Klinkrade varer 34,305 »
Rorfabrikat 21,704 »
Lerkarl 158,456 styrken
Asktegel 1,484,300
Rodtegel 7,692,025 >
tillsammans representeran de ett vårde af nåra 4 millioner kronor. Häraf utgör eldfast
tegel den största posten med mera iln 1,600,000 kronors värde; rörfabrikaten uppgifvas
vårda omkring 1,022,000 kronor och de klinkrade varorna minst 700,000 kronor.
Höminäsverken stå frårnst med omkring l1^ million kronors tillverkningsvärde
ifrågavarande år; dårnåst komma Skrombergabolaget med en tillverkning vård nåra
1,200,000 kronor och Bjufsverken, hvars fabrikat i vårde uppgick till ungefår 660,000
kronor. Den ensamt vid Höganäs förekommande lerkårlsfabrikationen samma år värderas
till 103,500, och de likaledes enbart vid Höganäs fabricerade kolelektroderna (640 ton)
till 147,500 kronor.
Fabri kstillverkningarnas storlek och vårde vid de skilda grufplatserna hvar
för sig under åren 1900, 1905 och 1910 åfvensom myckenheten af från dem samma år
forsålda lervarufabrikat angifves i Bilaga B, tabellerna c, d och e.
Afsättningsorter för fabriksprodukterna, delvis också eldfast lera, åro utoin Sve-
rige hufvudsakligen Danmark, Finland, Norge, Ryssiand och Tyskland. Afven till Ost-
asien (hufvudsakligen Java) och Sydamerika har under de senare åren en regelbunden
export försiggatt.
Sammanslås det hår ofvan anförda vårdebeloppet, nåra 4 millioner kronor, för de
under år 1910 vid de skånska stenkolsverken tillverkade fabriksprodukterna, med vårdet
af under samma år brutna stenkol och leror, nåra 3 millioner kronor, så erhålles en
slutsumma af minst 6V2 millioner kronor såsom utgörande vårdet af de rååmnen
och däraf förädlade produkter, som sagda år utvunnits från den stenkols-
förande formationen.1
1 Värdet af rodtegel, tillverkadt af yngre lera, ytlera, har icke medräknats i den erhållna slutsumman.