De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning
Forfatter: Edward Erdmann
År: 1915
Serie: Sveriges Geologiska Undersökning No. 6
Forlag: Kung. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner
Sted: Stockholm
Sider: 633
UDK: St.f. 553 Erd
Med 10 Taflor Vid Slutet Och 325 Figurer I Texten.
Härjämte En Atlas Innehållande Geologisk Karta Öfver Skåne, Grufkartor, Schakt- Och Borrhålsprofiler M.M.
Søgning i bogen
Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.
Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.
Digitaliseret bog
Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.
XIV
FIGURER I TEXTEN.
Gamla brytningsmetoden i ofre flötsen vid Billesholm, fig. 167, sid. 241. — Nyare brytningsmetoden
vid Billesholm, fig. 168, sid. 242. — Arbetsort med vagnvägar längs båda sidorna, fig. 169, sid. 243. — Genom-
skärningar vid »brottet» i arbetsort i ofre flötsen, Billesholm, fig. 170, sid. 244. — Ortdrifningen genom de båda
förkastningarna öster om schaktet Kapten Berg vid Billesholm, fig. 133, sid. 215.
• Planteckningar visande »brottet», vagnvägar och »packningen» vid linjebrytning i ofre och nedre flötsen,
Bjuf, fig. 190 och 191, sid. 284. — - Inre ändan af en 1-mansort i Bjufs ofre flöts och skärning längs efter
orten vid »brottet», fig. 192 och 193, sid. 285. — Ort- och pelarbrytning i ofre flötsen vid Bjuf (planteckning),
fig. 194, sid. 285. — Kolhuggare i arbete i Bjufs grufva, öfre flötsen, fig. 195, sid. 286. — Arbetsort, 4-mans-
ort, i nedre flötsen vid Bjuf (planteckning), fig. 197, sid. 287. — Tvärgenomskärning af en arbetsort i nedre
flötsen, Bjuf, fig. 198, sid. 288. — Kolhuggare i arbete i en s. k. lerort, Bjuf, fig. 199, sid. 289. — Skiss
visande anbringandet af bromsvägar i Bjufs grufva, fig. 200, sid. 290. — Genomgåendet af en forkastning, nedre
flötsen, Bjuf. fig. 201, sid. 290. — Hufvudort och därmed i forbindelse stående forbyggd stenort i Bjufs grufva,
fig. 203, sid. 291. — Tvärgenomskärningar af förtimrade (bockförbyggda) orter, Bjuf, fig. 204 och 205, sid. 291.
— Stenorternas läge vid schakten I och II, Bjuf, fig. 202, sid. 291.
Arbetsorter i öfre flötsen och nedre flötsen vid Skromberga (tvärgenomskärningar), fig. 228—231, sid. 332.
Kolhuggare i arbete i Hyllinge grufvas öfre flöts, fig. 249, sid. 364. — Tvärgenomskärning af en s. k.
lerort under nedre flötsen, Hyllinge, fig. 250, sid. 365. -—Hisskorg och grufvagnar vid schaktbottnen i Hyllinge
grufva, fig. 251, sid. 366.
Anordning-ar och maskiner m. in. vid grufvorna.
Uppfordringsschakt och anordningar i dagen vid Adolf Fredriks grufva på 1700-talet, fig. 72 och
73, sid. 75.
Maskinrum med uppfordrings- och pumpmaskinerna vid schaktet Prins Gustaf Adolf, Höganäs, fig. 101,
sid. 152.
Öfverbyggnad på luftschakt vid Billesholm, fig. 171, sid. 249. — Billesholms folkbad, fig. 82, sid. 94.
Anordning vid lindragning i Bjufs grufva, fig. 207, sid. 293. — Kedjedragningsanordning å transport-
bryggan vid schaktet N:o II, Bjuf, fig. 208, sid. 294. — Transportbryggan vid schaktet N:o II, Bjuf, fig.
209, sid. 295.
Hissgalgen och transportbryggan vid Hyllinge schakt, flg. 235, sid. 352. — Uppfordringsmaskinen vid
Hyllinge schakt. fig. 236, sid. 353. — Pumpmaskinen i maskinhuset vid Hyllinge schakt, fig. 238, sid. 356. —
Hyllinge schakt vid dagöppningen (»på lafven»), fig. 237, sid. 354.
Omformareaggregat vid schaktet Carl Cervin, Ormastorps grufva, fig. 260, sid. 382. — Maskinrum vid
schaktet Carl Cervin, fig. 261, sid. 382. — Det s. k. styrschaktet som bildar ôfversta delen af schaktet Carl
Cervin vid Ormastorp, fig. 262, sid. 383. — Anordningarna i dagen vid afsänkningen af schaktet, fig. 263,
sid. 384. — »Sänkskon» för schaktet Carl Cervin, fig. 264, sid. 385.
Anordning öfverst på styrschaktet vid afsänkning af schaktet Gustaf Tornerhjelm, Gunnarstorps grufva,
fig. 269, sid. 399.
Borrningsapparater.
Ofre delen af en stångborr, 1700-talet, fig, 322, sid. 517. — Borrning med stångborr, fig. 323, sid. 518.
— Borrhus och borrtorn vid borrning med linborrapparat, fig. 324, sid. 519. — Borrning med s. k. vattenborr,
fig. 325, sid. 520.
Fabriksverksamheten och lerorna.
Höganäs—Billesholms utställning af lervarufabrikat i Göteborg 1905, fig. 90, sid. 114. — Enkel ler-
bränningsugn vid Höganäs, fig. 104, sid. 161. — Gasgeneratorer af Bildts, Mendheims och Hellers konstruktion,
fig. 211—214, sid. 306.
Drejareverkstad i lerkarlsfabriken vid Höganäs, fig. 114, sid. 178. — Pressrum i rorfabriken III vid
Skromberga, fig. 233, sid. 345. — Torklada i fabriken för eldfast tegel vid Skromberga, fig. 232, sid. 344. —
Kollergångar (rullkvarnar) i klinkerfabriken vid Hyllinge, fig. 252, sid. 371. — I klinkerfabriken vid Hyllinge,
fig. 253, sid. 372. — Torkrum i samma fabrik, fig. 254, sid. 373. — Ütanför gasugnarna vid Hyllinge, fig.
255, sid. 373. — Automatisk bortsättningsvagn i torklada vid rödtegelfabriken, Hyllinge, fig. 256, sid. 375. —
Ungefärliga tillverkningen under 1 minut i klinkerfabriken och fabriken for eldfast tegel vid Hyllinge, fig. 257,
sid. 376. — Dito i rödtegelfabriken, fig. 258, sid. 376.
Forekomsten af eldfast lera under kolflötsen vid schaktet Brohus, Billesholm. flg. 145, sid. 224. —
Lerornas läge och mäktighet under nedre flötsen vid Bjuf, fig. 210, sid. 301. — Lerbrytning i brottet vid
Helsingborgs ångtegelbruk, fig. 304, sid. 454.