De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning
Forfatter: Edward Erdmann
År: 1915
Serie: Sveriges Geologiska Undersökning No. 6
Forlag: Kung. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner
Sted: Stockholm
Sider: 633
UDK: St.f. 553 Erd
Med 10 Taflor Vid Slutet Och 325 Figurer I Texten.
Härjämte En Atlas Innehållande Geologisk Karta Öfver Skåne, Grufkartor, Schakt- Och Borrhålsprofiler M.M.
Søgning i bogen
Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.
Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.
Digitaliseret bog
Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.
174
III. DE SÄRSKILDA G RUFVORNA OCH FALTEN.
Stenkols- och lerbrytningens årliga storlek allt ifrån Höganäsgrufvans anlägg-
ning år 1797 till och med 1910 angifves å tabell a i Bilaga A. En grafisk framstållning
däraf från år 1865 finnes å tafl. 12 i atlasen. På samma tafla åro åfven ôfriga skånska
grufvors uppfordringsmängder framställda, mojliggörande en lätt jämförelse mellan Höga-
näs och dessa. Se ock öfversikten upptill å sid. 138 rörande samtliga grufvor åren 1900,
1905 och 1910. — Af en sådan jämförelse som ofvan antydts framgår, att Höganäs, ånda
till slutet af 1880-talet stod fråmst bland samtliga skånska grufvor betråffande kol- och
lerproduktionens årliga storlek men sedan dess i fråga om stenkol merendels öfverträffats
af Billesholms grufva samt i afseende på lera af såval denna som af Skromberga grufva
under ett flertal af de senaste 10 åren.
Totalbeloppet af vid Höganäs åren 1797—1910 vunna produkter uppgår till mera
ån 3,900,000 ton stenkol och omkring 1,600,000 ton lera.
Brytningen under år 1910 utgjorde:
Stenkol . ... 75,602 ton, varde 487,501 kronor
Lera .............46,697 » » 77,827 »
Summa 122,299 ton, varde 565,328 kronor.
För jämförelse med vårdet af de ôfriga grufvornas produktion samma år hånvisas till
sammanstållningen ôfverst å sid. 139.
Den areal af kolflötsen, som per år utbrutits vid Höganäs, har under de senaste
15 åren, 1896—1910, växlat mellan 70,500 och 102,000 kvadratmeter och i medeltal ut-
gjort 90,100 kvadratmeter. — På de särskilda schakten komma naturligtvis ganska olika
belopp. I allmånhet har schaktet Gustaf Adolf att uppvisa största, schaktet Alströmer
minsta årsarealen, således också minsta årsbrytningen. For några af de senar-e åren hafva
de utbrutna arealerna varit följande.
1905 1906 1907 1910
m2 m2 m3 m2
Oscar II 20,900 21,000 21,300 24,500
Alströmer 150 800 400 —
Gustaf Adolf 38,500 43,000 49,100 30,750
Sjöcrona 29,000 28,000 28,200 22,800
Dagbrott 0,000 9,000 —
94,550 101,800 99,000 78,050
En sammanställning å sid. 139 upptill angifver kvadratinnehållet af äfven de ôfriga
skånska grufvornas under år 1910 utbrutna arealer till jämförelse med den vid Höganäs.
Hela den areal, som åren 1797—1910 vid Höganäs utbrutits, har beräknats utgöra 484
hektar. A tafl. 7 i atlasen finnes en jämförande grafisk ôfversikt af samtliga skånska kol-
grufvors totala brytningsarealer vid slutet af år 1907.