De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning
Forfatter: Edward Erdmann
År: 1915
Serie: Sveriges Geologiska Undersökning No. 6
Forlag: Kung. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner
Sted: Stockholm
Sider: 633
UDK: St.f. 553 Erd
Med 10 Taflor Vid Slutet Och 325 Figurer I Texten.
Härjämte En Atlas Innehållande Geologisk Karta Öfver Skåne, Grufkartor, Schakt- Och Borrhålsprofiler M.M.
Søgning i bogen
Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.
Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.
Digitaliseret bog
Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.
billesholm: schartet ALBERT.
229
Den från schaktet i nordvåstlig riktning utgående schaktorten likasom äfven den
därmed parallella »l:sta linien» drefs i ôfre flotsen med »tjockt batteri», d. v. s. sandstenen
i bottnen upphöggs eller sprängdes till ett visst lampligt djup, och därvid intråffade på
ett afstand af 500 meter från schaktet, att den undre flotsen befanns liggande i ortens
botten (se vid x å fig. 152). På grufkartan, tafl. 6 i atlasen, år denna plats angifven
medelst bokstafven B (: flots B\ Då denna undre flôts vid verkstålld granskning befanns
hår vara båttre an den ofre, och enår afståndet emellan dem var större iln att bågge
skulle kunnat med fordel gemensamt brytas, borjade man bryta undre flotsen enbart,
men fördenskull blef det nödvändigt att fördjupa orten något, såsom af fig. 152 synes.
Efter en stråcka af 50 m. eller mera (vid y å figuren) hade emellertid flötserna konver-
gerat så mycket, att man kunde borja bryta dem båda tillsammans.
Grufkartorna tafl. 6 och 7 i atlasen utvisa, till slutet af år 1907, i hvilka orter och
arbetsrum inom denna del af faltet den ofre och den undre flotsen brôts hvar für sig,
och i hvilka bågge samtidigt tillgodogjordes, det senare antydt medelst prickning af
de brutna rummen. Afståndet mellan de båda flötserna år nåmligen växlande och ôkas
inom vissa delar af grufvan så pass mycket, att hvar och en måste brytas for sig. Från
1908 t. o. m. 1911 har brytningen hår fortsatts icke obetydligt och dårvid delvis nått
formationens östra gråns på ett afstånd af omkring 750 m. nordost om schaktet,
c:a 130 m. från det stillle i hufvudorterna, dår båda flötserna började brytas gemensamt.
Jämför den å geologiska kartan, tafl. 1 i atlasen på nyssnåmnda afstånd från schaktet
Viktor redan förut uppdragna formationsgränsen.
Brytningen af kol och eldfast skiffer vid schaktet Viktor pågår fortfarande, sedan
1906 i bågge flötserna.
Schaktet Albert, 1 det hittills nordligaste inom Billesholms grufva, år belåget om-
kring ba km. NNO om Billeshohns kungsgård och helt nåra landsvågen till Bjuf. Dess
anlåggande började under senare hälften af år 1900. Ungefår ett år senare var schaktet
i full drift. Djupet till ofre flotsen ilr 22 meter under grufvans 0-nivå. Endast denna
flôts har varit fôremâl for brytning. Schaktet år emellertid afsånkt åfven genom den
några meter djupare liggande undre flotsen.
Schaktet afsågs att utgöra en fullt själfständig anläggning och att bearbetas helt
och hållet oberoende af öfriga schakt. Det erhöll därför eget pumpverk. Uppfordrings-
maskinen var lika den vid schaktet Knut.
Brytningen af stenkol och eldfast lera (inkl. skiffer) pågick emellertid icke långre
än tre år, till midten af år 1904, då arbetet i schaktet alldeles upphörde. Flotsen var
visserligen af god sammansåttning, men taket var dåligt, så att man inom större delen af
filltet icke kunde arbeta i 4-mans orter, hvarför all skiffer måste uppfordras. Nårbelågen-
heten till en raångd bostadshus gjorde också, att skiffern icke kunde brånnas vid schaktet
für försäljning som chamott. För ôfrigt hade vid grufarbetet på 70—150 meters afstånd
från sjålfva schaktet, såvål i våster som i norr, nordost och sydost, mötts förkastningar,
som genom åndring af stupningsforhållanden m. m. verkat hindrande på arbetets fortgång
1 Namnet ar afsedt att hantyda på en af bolagets styrelselcdamöter, Kapten Albert Oldberg.