De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning

232 III. DE SÂRSKILDA GRUFVORNA OCII KÄLTEN. jåmngod med om ej öfverträffande Stabbarpsleran» (Rapport till bolagsstyrelsen af 1. Sved- berg 1903). Denna lera tyckes dock icke fortsåtta synnerligen längt åt öster. Kolflötsen sjålf visar olika kolfördelning och mäktighet vid forkastningen mot långre åt öster, näm- ligen, enligt uppgift från Billesholm: 1. Vid forkastningt tn. 2. Vid schaktet Albert. 3. Öster om schaktet Albert. Sandsten. Sandsten. Sandsten. Kol 9 cm. Kol . 60 cm. Kol ... 50 cm. Skiffer 10 » Eldfast lera, mörk . . . . 25 » Lera . . . 87 » Kol 8 » D:o , ljus . . . . . 60 » Sandsten . 53 » Eldfast lera 75 » Kol . . 15 » Kol ... 24 » Sandsten. Sandsten. Sandsten. Såsom af grufkartan (tafl. 6 i atlasen) synes, blef den i det foregående omnåmnda ortdrifningen mot schaktet Albert icke fullföljd, så att forbindelse med dettas brytnings- område ernåddes. Den upphörde på ett afstand af c:a 70 meter dårifrån. Efter år 1907 har grufbrytning vid schaktet Oscar utförts hufvudsakligen norr och nordost om schaktet samt på Omse sidor om den forenåmnda förbindelseorten fram emot 6-metersforkastningen, men ej långre. Schaktet Ivar år anlagdt inom östra delen af den nuvarande Boserupskoncessionen, vid östra randen af hojdplatån »Billesholms Snårjet» på ett afstand af ungefår 760 m. i SSV från schaktet Knut. Dess låge år angifvet såvål på utmåls- och koncessionskartan, tafl. 2 i atlasen, som å fig. 80 och 126 i texten (sid. 91 och 205), men tyvårr icke på grufkartan öfver Billes- holms grufva (tafl. 6 i atlasen), emedan denna karta redan var fårdigtryckt innan schaktet i fråga blef fullbordadt. Sitt namn har det erhållit till erinran om erufvans mån»- årige praktiske ledare, Öfveringeniören Ivar Svedberg. Schaktets anlåggande begynte i mars 1907, och i SCHAKT IVAR Fig. 158^ Skisserad syrning genom öfre början af år 1909 yar det hela färdigt så att brytning delen af schaktet Ivar och rorledningen - 0 J D (R-R) till dälden öster darom. ' och upptordring kunde åga rum. Genom de 10sa jord- aflagringarna till 13,5 m. djup under markytan och vidare genom sandstens- och skifferlagren till den fastarc sandstenen vid 21 m. djup utfördes schaktsånkningen medelst »sånkschakt» (af trå). Schaktet har cirkelformad genomskårning och år från bottnen ånda upp utfodradt med tegel, hvarvid tråbeklådnaden fått kvarblifva. Djupet år något mera an 35 meter, inre diametern 3,7 meter. — Vid låmpligt djup under dagytan har från schaktet anlagts en rorledning af mycket grofva Höganäsrör Oster ut till den dår i nord-sydlig riktning framgående dalgången och båcken, for att tjåna till aflopp for grufvattnet, hvilket således blott behöfver pumpas upp till denna nivå. Lagerföljden i schaktet åskådliggOres genom schaktprofil å tafl. 14 i atlasen, efter från grufvan låmnad uppgift. Det 12 meter måktiga sandstenslagret ofvanpå kolflötsen A består af tåmligen likartad sandsten men innehåller på flera nivåer (enligt uppgift ånda uppifrån) lerjärnsten dels i mindre knölar, ofta ganska små, dels såsom större, 30—50 cm.