ForsideBøgerDe Skånska Stenkolsfälten… Och Teknisk Beskrifning

De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning

Forfatter: Edward Erdmann

År: 1915

Serie: Sveriges Geologiska Undersökning No. 6

Forlag: Kung. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner

Sted: Stockholm

Sider: 633

UDK: St.f. 553 Erd

Med 10 Taflor Vid Slutet Och 325 Figurer I Texten.

Härjämte En Atlas Innehållande Geologisk Karta Öfver Skåne, Grufkartor, Schakt- Och Borrhålsprofiler M.M.

Søgning i bogen

Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.

Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.

Download PDF

Digitaliseret bog

Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.

Side af 642 Forrige Næste
billesholm: BRYTNINGSMETODEN M. M. 241 gråns och kommer in på de underliggande keuperlagren. — Profilen fig. 165, nåra 3 km. lång, går i nordostlig riktning öfver schaktet Kapten Berg till nårheten af formations- gränsen NO om schaktet Viktor, och profilen fig. 166 sträcker sig från Risekattslösa kyrka inom Charlottenborgskoncessionen åt NO öfver schaktet Sonadam till borrhålet N:o 2 A, halfvågs till schaktet Oscar. Nivåskillnaden mellan öfre och nedre flotsen ar vid schaktet Brohus 10 meter, vid »Kapten Berg» 8, norr om schaktet Oscar 5, våster om »Viktor» 4 meter och omkring »Albert» 3 meter. At nordost och öster från schaktet Viktor minskas afståndet emellan de bägge flötserna ännu mera, och de komma slutligen så nära hvarandra (del- vis blott 30 cm. åtskilda) att de, i nårheten af och norr om luftschaktet, kunna medelst gemensam brytning samtidigt utvinnas. Brytningsmetoden, orternas form m. m. Under Billesholmsgrufvans första skede, före 1876, sönderstyckades flôtsen genom drifvande af parallella, c:a 5 m. breda orter på 15—20 m. afstånd från hvarandra samt Fig. 167. Planteckning visande gamla brytningsmetoden i ofre flotsen vid schakten N:o VI och Kapten Berg, Billesholm. Skala 1:2500. Inom de mörkskuggade partierna & teckningen är kolflötsen obruten. De med stenmursbeteckning forsedda partierna af orter och kolpelare aro brutna och igensatta med »berg» (skiffer ur flotsen och något sandsten från bottnen af vagarna). — Vid teckningens högra nedre horn synes, att kolpelarnas brytning dår börjat och pågår i riktning mot schaktet, dit orten vid tecknet * leder. emot dessa vinkelråta tvårorter, ungefår så som å fig. 167 àskâdliggôres och åfven fig. 132, sid. 214, framställer. Emellan dessa orter blifva således mer eller mindre rektangulåra s. k. kolpelare stående kvar, tilis de efter hand utbrytas med kvarlåmnande af mindre delar. De vid schakten N:o VI och Kapten Berg å grufkartan med A betecknade orarådena åro brutna på detta satt. Sedermera, efter det att under senare hälften af 1870-talet grufvan erhållit fullt sakkunnig teknisk ledning, i det verkets första grufingeniörer då anställdes, 1 ordnades 1 H. Halberstadt år 1874 och vid hans afgang 1879 Volratii Berg. — Samtliga sedan dess tjänst- görande ingeniörer och andra tjänstemän äro angifna i afdelningen II, sid. 93. 31-112670 S. G. U. Ser. Ca, N:o 6.