De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning

BJUF: SCHARTEN, LAGERFÖLJD M. M. 267 schakten, »N:o I» och »N:o II», åro belågna omkring 3 4 kilometer nordvåst om Bjufs kyrka och helt nara sôder om Bjufs jårnvågsstation, de båda andra tjugu år yngre schak- ten, »N:o III» (åfven benämndt »Grefve Strômfelt») och »N:o IV», befinna sig på ett afstand af nåra 1 kilometer åt NNO från de forra. Schaktens låge synes å tafl. 2 i atlasen, deras anläggnings- och verksamhetsår angifvas å tablån, tafl. VIII hår vid slutet. Schakten N:o I och N:o II afsanktes och monterades åren 1872—1873 under led- ning- af engelska grufingeniören Samuel Fennel, som anstållts för utförande af den första grufanlåggningen vid Bjuf. Det förra schaktet inråttades till uppfordringsschakt,1 det senare till pumpschakt. 1 Bågge schakten äro runda, 4 à 4*/2 meter i genomskårning, och afsänkta till och igenom nedre kolflötsen (flots B) samt omkring 50 meter djupa. N:o 1 fôrsâgs med förbyggnad af trå ned till sandstenen, N:o II utfordrades till samma djup med tegel och portlandscement. Afven hufvudorterna som utgå från schaktet N:o 1 åro i »gimorna» intill schaktet murade på samma sått med 4 m. hvalfhöjd till 5 meter in i orten. Fig. 85 och 86 å sid. 104 och 105 gifva en föreställning om anordningarna ofvan jord. Lagerföljden2 i schaktet N:o I åskådliggéres genom en djupprofil å tafl. 14 i atlasen. De losa jordlagren (kvartår) utgöras nåstan uteslutande af grå, ôfverst gul morånlera, starkt kalkhaltig, i nedre delen hår och dår afbruten af jåmforelsevis tunna sand- och grusränder. Mäktigheten omkring 25 meter. Sandstenen dårunder (Råt-lias) år ånda ned till den ofre kolflötsen (flöts A) hvit, merendels mycket finkornig och med kaolinartadt bindemedel,3 delvis lös och lått söndersmulbar, ej kalkhaltig. Vid c:a 30 m. djup forekommer dåri ett lager ljus, gulgrå skifferlera och långre ned ett lager linsformade körtlar af lerjårnsten. Àfven i sandstenen emellan båda flötserna tråfiades vid schaktsånk- ningen sådana linsformade lerjärnstenskörtlar,4 flera ganska stora, ånda till 1 m. i tjock- lek samt t. o. in. stråckande sig ofver hela det 4 m. vida schaktet. — Nårmast ofvanpå den c:a 60 cm. måktiga ofre kolflötsen år en grå, fet skifferlera eller lera, föga mäktig. — Sandstenen mellan flötserna A och B (se schaktprofilen å tafl. 14 i atlasen) år hvit och hvitgrå, ytterst finkornig, ej kaolinartad. Hår och dår kan i densamma diskordant skikt- ning iakttagas, och i olikhet med ofre sandstenen innehåller den en mångd ytterst små glimmerfjåll; tunna kolstrimmor förekomma också dåri. — Skiflerleran, som inom sand- stenens nedre del och ofvanpå flöts B förekommer såsom omkring 1 m. måktiga lager, 1 Koluppfordringsmaskinen var «ncylindrig, 30 (50?) hkr., med omkastning for band; linkorgen cylindrisk med 2 m. diameter; uppfordriugen dubbel. — Pumpvorket, placeradt vid pumpschaktets botten, utgjordes af tvenne direkt verkande ångpumpar (sug- och tryckpumpar) à 45 hkr. från Hayward & Taylor i London, till hvilka ånga af 35—45 skålpunds (15—19 kg.) tryek leddes genom järnrör från ångpanna ofvan jord. Dimensioner: pumpcylinderns diam. 548 mm., slagets långd 300 mm., ångcylinderns diam. 555 mm., sug- rorets diam. 230 mm., stigrorets diam. 270 mm. Antal slag per minut 40 à 50. Med 40 slag uppfordrar hvardera pumpen 1,800 liter vatten per minut (Bergmäst, relat. 1881). — För pumpschaktet anskaffades emel- lertid och uppsattes år 1885 en ny kraftbesparande ångmaskin med därtill hörande balanspump (sug- och lyft- pump), sedan man erfarit, att de dittills använda engelska s. k. universal-ångpumparna genom sin ofantliga ångforbrukning äro synnerligen dyra i driftkostnad. 2 Lagerbeskaffenheten är bestämd af mig efter granskning af under schaktsånkningen af ing. S. Fennel tagna prof, hvilka vålvilligt stålldes till förfogande. 3 Nar schaktsånkningen pågick i denna hvita sandsten, blef vattnet i schaktet alldeles hvitfärgadt som mjölk i följd af den i sandstenen fint fördelade kaolinen. 4 S. Fennel kallade, ehuru med orått, dessa körtlar »boulders». De åro, som bekant, ett slags kon- kretioner.