De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning

BJUF: KOLFÀLTSOMRÂDET. 307 genom luckor (P), som utgöras af i kättingar upphängda gjutjärnskoner, motvägda af vikter. Brännmaterialet (kolen) faller stundom ojämnt och kan da justeras genom spett- ning i de små halen (S) upptill, hvilka afven användas für undersökning af gasen. Genera- torerna byggas flera intill hvarandra, såsom å horisontalplanen flg. 214 antydes, vanligen tre till hvarje gasugn. For att minska koluppfordringens höjd och utestänga blåsten nedomkring generatorns Omtåligaste delar (ask- och spettöppningarna) ar denna nedsånkt under jordytan (;) och lämnar där på sidorna en plats for arbetarna vid slaggning m. m. (se flg. 212 och 214). Slaggning utföres två gånger hvarje dygn. Volymen af en Mend- heimsgenerator ar omkring 35 kubikmeter. Vid Bjuf finnas 4 generatorer af denna typ; vid Hyllinge hafva funnits 6, men dessa äro numera ersatta af Heller-typen. Den i de förra vid Hyllinge af därvarande svarta kolskiffer (»gaskol») alstrade gasen var enligt ingeniër G. W:son Cronquist mycket svag (c:a 900 à 1,100 kalorier per kubikmeter. Vid Skromberga har förbränningsvärmet hos gasen i Mendheimsgeneratorerna varit högre. Generatorerna af Hellers konstruktion hafva kvadratisk genomskärning sàvâl ut- som invändigt. De äro blott 4’/2 meter höga och omkring 372 m. i fyrkant. Vidden invändigt afsmalnar hastigt nedåt (se fig. 213), och rymdinnehållet ar blott c:a 20 kubik- meter, alltså betydligt mindre an sàvâl Bildts som Mendheims generatorer. Påfyllnings- öppningen tillslutes medelst kon likasom å Mendheimsgeneratorerna. Nedtill inblåses ånga och luft medelst injektor. — Hellergeneratorerna uppgifvas 1 »gå lika bra med hvad bränsle man än ger dem; de gå till och med ganska bra med enbart skiffer. Bäst äro dock kol med en askhalt varierande mellan 35 och 55 %, hvilka strängt taget icke kunna kallas kol». Utförandet af den ena såval som den andra generatorn kan varieras; Mendheims- generatorerna vid Hyllinge voro t. ex. något olika dem vid Skromberga. Sedan nu redogörelse lämnats for grufvan och fabriksdriften m. m., må här afven nämnas något om de delar af gruffältet eller kol fâltsomràdet, som ännu icke berörts af grufarbetet. Såsom redan förut, sid. 266, anförts, upptager området i sin helhet en areal af 1,395 hektar och omfattar f. d. Kropps Aktiebolags ursprungliga 42 utmål (508 hektar), de från C. G. Lundborg och Aug. Gödecke förvärfvade utmålen å respektive Bjufsgårds och Brogårda-Tibbarps ägor (tillsammans 526 hektar, utgörande totalområdets norra del) äfvensom den år 1893 till samma bolag meddelade Sellebergakoncessionen (361 hektar), hvilken upptager områdets sodra och östra delar. Få kartan, tafl. 2 i atlasen, år kon- cessionen betecknad medelst siffran 3, utmålsområdena medelst bokstafven K. Ett icke ringa antal borrhål äro af Bjufbolaget (Kropps Aktiebolag), Billesholms- Bjufs Aktiebolag och de nyssnämnda enskilda personerna inom det ifrågavarande gruffälts- området nedslagna, inom den nuvarande Sellebergakoncessionen tidigare äfven af Vallåkra Stenkolsaktiebolag. Omkring 50 äro till låget och med sina respektive nummer eller annan beteckning angifna på föreliggande karta. Rörande dessa beteckningars betydelse se bladet närmast före tafl. 1 i atlasen. I samtliga borrhål hafva bägge de vid Bjuf bearbetade ffotserna, A och B, genom- gåtts, med undantag for några få, t. ex. N:o 51, 52 och 58, borrade medelst handborr 1 Af I. Svedberg i bref våren 1913.