De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning
Forfatter: Edward Erdmann
År: 1915
Serie: Sveriges Geologiska Undersökning No. 6
Forlag: Kung. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner
Sted: Stockholm
Sider: 633
UDK: St.f. 553 Erd
Med 10 Taflor Vid Slutet Och 325 Figurer I Texten.
Härjämte En Atlas Innehållande Geologisk Karta Öfver Skåne, Grufkartor, Schakt- Och Borrhålsprofiler M.M.
Søgning i bogen
Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.
Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.
Digitaliseret bog
Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.
BJUF: KOLFALTSOMRÅDET.
309
Fig. 215. Schematisk framställning af
borrhålen N:o I— V vid Selleberga, visande
kolflötsernas och jordytans djuplage ifor-
hållande till Bjufs grufvas nollplan.
j, losa jordlager; A och N, ofre och nedre
kolflötsen; k, keuperlagren;
HY, hafsytans nivå.
kolfålt» betecknas såsom brytvärdt och flötserna såsom varande af god beskaffenhet.
Afven angåfvos de olika lager af kol N:o 1, kol N:o 2 och svart kolhaltig skiffer, som
syntes ingå i hvardera flotsen.
Flötserna befinna sig vid borrhålet N:o 4 (G 4) på 10 à 12 m. lagre nivå an vid
N:o 3, och det har därför icke varit utan skål, som man misstånkt, att någonstådes
emellan de båda borrhålen framgick en forkastning, hvarigenom lagren vid N:o 4 ned-
sånkts. Sedan emellertid kolbrytningen i grufvan alltmera fortskridit åt detta håll och
for nårvarande pågår ej långt från den plats, dår bon-
bålet N:o 4 år nedslaget, samt dårvid visat sig, att
flötserna luta mot detta håll (se grufkartan tafl. 9 i
atlasen), så förefaller det icke osannolikt, att den före-
varande nivåskillnaden'blott år en följd af lagrens lut-
ningsforhållanden och icke behöfver vara orsakad af en
förkastning.
En måhånda ganska afsevärd lagerförskjutning i
följd af förkastning har man dåremot sannolikt att
motse i trakten mellan borrhålen 7 och 1H i Selleberga-
koncessionens nordliga del, når grufarbetet fortskridit
så långt som dit; och skall denna sannolikt befinnas
utgöra en fortsättning af den nordligaste bland de för-
kastningar, som iakttagits i grufvan, söder eller sydost
om schakten N:o III och IV dårstådes, och följts längst
åt öster (se grufkartan tafl. 9 i atlasen). Som af fig.
215 synes, befinna sig flötserna i borrhålet 7 på en be-
tydligt lågre nivå ån i borrhålet HI. Nivåskillnaden
år 30 meter.
Ifrågavarande borrhål jåmte tre andra (II, IV
och V) blefvo år 1894 under ledning af dåvarande
gi ufingeniören vid Bjuf R. k. Lindblad för Kropps
Aktiebolag neddrifna inom den då nyligen förvärfvade
koncessionens skilda delar.1 Borrningarna verkstålldes
medelst s. k. vattenborr. De synas hafva skötts samt
öfvervakats eller kontrollerats med stor noggrannhet, att döma af de detaljerade uppgifter
om lagerföljd och lagerbeskaffenhet, som borrprotokollen innehålla. kke allenast vid
själfva kolflötsernas genomgående utan åfven under borrningen i ôfrigt blefvo smålager
af blott något eller några tiotal centimeters måktighet uppmårksammade samt till mått
och beskaffenhet antecknade. Sårskildt gåller detta for borrhålen N:o 7 och II (se nåsta
sida). Förstnämnda borrhål liksom också de båda inom Sellebergakoncessionens södra del
A0srrhM.’s»mf8 /riisenare ab' andra Personer> för att kontrollera forhållandet, nedslogs på c:a 12 meters afstand
N|° 2’ fortsalte® ej he 7 ulls ko1 träffats utan blott något under det djup, dår Nro 2 afstannat. Att dock
l -Ienna de af ,ar k°lforande’ goros troligt däraf, att i de båda på 600 à 400 meters afstand i öster
senare gJorda borrhålen, Nro 9 (vid Ekebro) och A (se koncessionskartan), bägge de vid Bjuf bear-
betade fiotserna genomgatts.
Boi rningsarbetet utfördes af den kande borrningsentreprenören Olof Andersson i Vegeholm.