De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning

318 IH. DE SÄRSKILDA GRUFVORNA OCH KÄLTEN. Lagerföljden i schaktet Sjöcrona. Enligt en vid Skromberga af Ingeniör Oscar Curtz uppgjord schaktprofil samt egen granskning och bestämning af genom honom be- komna vid schaktsänkningen tagna prof hafva följande lager genomgåtts: Föremal für brytning. Föremal för brytning. Lösa jordarter, hufvudsakligen moränlera................................6,20 m. Sandsten, olika slag, delvis grå och lerig ...........................13,00 » jlGrå lersten eller skifferlera (Eldfast lera) ...........................0,60 » AStenkol N:o 1 (flots A)..................................................0,15 » J Svart lera eller skifferlera............................................2,50 » Sandsten, lerhaltig.......................................................0,72 » Svart skifferlera.........................................................0,80 » Sandstensskiffer eller sandig skifferlera.................................0,45 » Svart kolhaltig skiffer...................................................0,15 » Stenkol N:o 21 I..............................................0,48 » „ 0 (flots B)1 » N:o l) 1..............................................0,17 » Ljus grå lera (»Klinkerlera»).............................................3,30 » » » » med sandstensrander (»Klinkerlera») ......................1,10 » Ljusgrön, grusig lera (flytande). Keuperlera (?) ..................... En profil genoin lagren i schaktet Sjöcrona, skalan 1:400, år jämte dylika från andra schakt framstålld å tafl. 14 i atlasen. Från schaktet Sjöcrona hafva bägge flötserna, A och B, brutits, dock hufvudsak- ligast den sistnämnda, den nedre; ur denna har alltifrån schaktets igångsåttande 1896 årligen stenkol och klinkerlera vunnits. Den öfre flötsen brôts åren 1899—1905, hvarvid jämte stenkol den ofvanpå kollagret liggande eldfasta skifferleran eller lerstenen tillgodo- gjordes. Arbetet i denna flöts återupptogs år 1910 (Jmf. tablån tafl. VIII hår vid slutet). — De underjordiska arbetsrummen vid Sjöcronaschaktet utgöra ånnu ett isoleradt område för sig (se grufkartan, tafl. 10 i atlasen), men sannolikt kommer detta inom kort att såttas i forbindelse med schaktet Kristinas gamla brytningsområde genom den i sydostlig rikt- ning från schaktet drifna hufvudorten och åt det hållet fortskridande brytning. Gruf- kartan visar brytningens utsträckning i öfre och i nedre flötsen vid slutet af år 1907. Sedan dess har arbetet i den sistnämnda fortgått medelst ortdrifning m. m. 100—250 meter längre åt såval väster och nordväst som öster och sydost. Schaktet Konsul. Inom ôstra delen af Skrombergabolagets utmålsområde anlades detta schakt åren 1898—1901 på Truedstorps ägor, ungefär 800 meter ostsydost från schaktet Kristina. I likhet med det några år tidigare anlagda schaktet Sjöcrona år det solidt byggdt och tidsenligt inrättadt. Djupet år endast omkring 23 meter. Schaktet år rundt och muradt samt har en inre diameter af 5,2 meter.1 Det år deladt i tre afdelningar, den i midten for hissarna, de båda andra for pumpar i den ena och stegvåg i den andra. — Uppfordringen år dubbel; de båda hissarna rymma hvar- dera 2 grufvagnar, gejdas af hvar sina tre spanda ståltrådslinor, och åro försedda med 1 Under själfva afsänkningen gjordes det 8 m. i diameter i de losa jordaflagringarna och 6,2 m. sedan berggrunden nåtts.