De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning

330 III. DE SARSKILDA GRUFVORNA OCH FALTEN. Lånshållningen försiggick under första tiden af grufvans tillvaro medelst pulso- metrar (i schaktet Kristina åtminstone till slutet af 1890-talet J), sedermera medelst val ordnade pumpverk. 1 hvartdera af de senast anlagda schakten Sjôcrona oeh Konsul Bunas 2 sug- och lyftpumpar drifna af en horisontell, encylindrig svånghjulsångmaskin med yt- kondensor, indicerande 19 hkr. med 2 pumpar tillkopplade och 14 slag i minuten. Pumparnas kapacitet är vid hvartdera schaktet 2,500 liter per minut. I ett underjordiskt rum vid »Sjöcrona» finnes dessutom såsom reservpump en horisontell, direkt och fyr- faldigt verkande duplexångpump med sugrörskondensor, hvilken med 20 slag uppfordrar 1,250 liter per minut. 1 schaktet Konsul finnes utom de förut nämnda två sug- och lyftpumparna dels i ett underjordiskt maskinrum en duplexångpump lik den i »Sjöcrona» fastän något större (kapacitet 2,500 liter per minut), dels en elektriskt drifven centrifugal- pump (Zetatyp), som levererar 2,500 minutliter.“ Den gor 1,400 minuthvarf2 och år direkt kopplad på motorn, som utvecklar en styrka af 25 hkr.; pumpen fordrar dock endast 21 hkr. Med denna pump sker lånshållningen under arbetstiden i grufvan från kl. 6 f. m. till kl. 2 e. m., hvaremot från kl. 2 e. m. till kl. 6 f. ra. de båda förut nämnda sug- pch lyftpumparna ombesörja vattenuppfordringen. Ventilationen. Då grufarbetet pågick inom schaktet Kristinas brytningsområde, utgjorde schaktet Carl II luftschakt; den yttre friska luften gick ned genom detta, fort- satte längs hufvudorten dårifrån norr ut och följde arbetsgränsen i norr, ôster och söder (se grufkartan) för att slutligen uppstiga genom schaktet Kristina, hvilket sålunda då tjånstgjorde som s. k. uppschakt. — Numera ar »Kristina» luftschakt (s. k. nedschakt) för »Konsuls» schaktområde, i det luften suges ned genom det forrå, ledes förbi arbets- rummen och bringas att uppstiga genom sistnämnda schakt, sålunda åstadkommande behöf- lig luftcirkulation i grufvan. — Ventileringen af Sjôcronaomràdet sker på det såttet, att luften går ned genom schakteis uppfordringsafdelning, bringas att genomströmma de olika arbetsplatserna och därefter gå upp genom schaktets pumpafdelning, hvilken ofvan jord står i forbindelse med en 12 meter hög lufttrumma. Belysningen i grufvan. Som belysningsmedel begagnas gasolja i schaktet Sjô- crona och »inne vid arbetena» i schaktet Konsul- Det är dock meningen att har i stållet for gasolja infôra acetylen. — Transportorterna i »Konsul» åro sedan 10 år elektriskt upplysta.3 Den vid sistnämnda schakt befintliga elektriska kraft- och belysningsanläggningen utgöres af tvenne med hvar sin ångmaskin direkt kopplade 3-fas växelströmsgeneratorer med tillhörande magnetiseringsdynamos. Angmaskinerna indicera resp. 69,7 och 12 hkr. Den större år en compound-tandem-maskin, den mindre år encylindrig, båda vertikala och försedda med svånghjulsregulator. Hufvudspänningen är 380 volt, fas-spånningen 1 Enligt uppgift i Bergmästarrelationen för år 1897 skedde vattenlänsningen i Kristinasehaktet då fort- faraude medelst två pulsometrar, förutom hvilka »fem andra sådana användes i orterna, dår dessa kommit i sank». 2 Detta enligt från Skromberga år 1909 genom Ingeniören E. Lantz erhållen uppgift. Enligt Berg- måstaren F. Hoppe, i relationen for år 1904, har centrifugalpumpen endast 1,300 minutliters kapacitet och gor 950 hvarf per minut samt år placerad nere i grufvan i en dunt c:a 130 m. från schaktet. 3 Enligt Bergmästarrelationen för 1904 medelst glödlampor om 16 normalljus på 30—40 m. afstånd från hvarandra.