De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning
Forfatter: Edward Erdmann
År: 1915
Serie: Sveriges Geologiska Undersökning No. 6
Forlag: Kung. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner
Sted: Stockholm
Sider: 633
UDK: St.f. 553 Erd
Med 10 Taflor Vid Slutet Och 325 Figurer I Texten.
Härjämte En Atlas Innehållande Geologisk Karta Öfver Skåne, Grufkartor, Schakt- Och Borrhålsprofiler M.M.
Søgning i bogen
Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.
Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.
Digitaliseret bog
Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.
348
III. DE SÄHSKILDA GRUFVORNA OCH FALTEN.
Afsättningen på olika länder.
Eldfast tegel Ton. Rorfabrikat Ton. Klinkervaror Ton. Summa Ton.
1907.
Tyskland 92,40 519,56 14,470,99 15,082,95
Danmark 27,25 3,457,10 2,620,78 6,105,13
Norge 220,00 820,94 759,98 1,800,92
Finland 239,60 381,48 4,20 625,28
Byssland 282,20 586,30 — 868,50
Summa 861,45 5,765,38 17,855,95 24,482,78
Sverige 130,49 5,963,49 12,335,91 18,429,89
Summa 991,94 11,728,87 30,191,86 42,912,67
1908.
Tyskland 17,40 117,23 12,591,16 12,725,79
Danmark 51,95 2,100,17 2,160,26 4,312,38
Norge — 687,86 559,57 1,247,43
Finland 165,60 173,85 255,50 594,95
Ryssiand 385,30 835,91 24,50 1,245,71
Holland — — 9.70 9,70
Summa 620,25 3,915,02 15,600,69 20,135,96
Sverige 66,34 6,131,47 9,547,38 15,745,19
Summa 686,59 10,046,49 25,148,07 35,881,15
Efter den i det foregående lämnade redogörelsen för fôrhâllandena och verksamheten
inom sjålfva grufvan med tillhörande fabriker må har meddelas några uppgifter rörande
den geologiska beskaffenheten och forekomsten af stenkol inom gruffaltsområdet
i dess helhet och i dettas nårmaste omgifning.
Ingenstådes inom Skromberga utmåls- och koncessionsområden 1 år berggrunden
blottad eller synlig i dagen, med undantag for den lilla höjdkullen Stora Hultet, strax
soder om Skromberga gård, i hvilken råtisk sandsten går i dagen och en obetydlig kol-
fiöts varit blottad medelst en liten oansenlig dagort i våstra sidosluttningen. Marken år
öfverallt eljest ganska jåmn och plan samt berggrunden dold af en i allmånhet 3—5 meter
måktig iordbetåckning, hufvudsakligen bestående af mer eller mindre sten- och grusblandad
morånlera (krosstenslera, jökellera). Berggrundens beskaffenhet år emellertid genom ett
stort antal borrningar någorlunda kånd. Det nuvarande Skrombergabolaget har nåmligen
åren 1891—1901 verkstållt omkring 100 borrningar till stôrre eller mindre djup inom
det nu ifrågavarande området 2 och c:a 15 dylika strax utanför detsarama, hvarjåmte inom
1 Häri inbegripes äfven den år 1895 afstådda delen af Skrombergakoneessionen N:o 1, å kartan, tafl. 2
i atlasen, betecknad med 2. a.
2 Dessa borrningar gjordes med s. k. vattenborr (Mortensens borrapparat), N:o 1—53 under kontroll af
Ingeuiôr Edvard Lantz, N:o 54—103 under kontroll af Ingeniør Oscar Curtz. I afdelningen •»Borrningar»
komma samtliga att inregistreras.