ForsideBøgerDe Skånska Stenkolsfälten… Och Teknisk Beskrifning

De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning

Forfatter: Edward Erdmann

År: 1915

Serie: Sveriges Geologiska Undersökning No. 6

Forlag: Kung. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner

Sted: Stockholm

Sider: 633

UDK: St.f. 553 Erd

Med 10 Taflor Vid Slutet Och 325 Figurer I Texten.

Härjämte En Atlas Innehållande Geologisk Karta Öfver Skåne, Grufkartor, Schakt- Och Borrhålsprofiler M.M.

Søgning i bogen

Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.

Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.

Download PDF

Digitaliseret bog

Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.

Side af 642 Forrige Næste
HYLLINGE. 351 Jämförelsevis mindre brytvärda, åtminstone for närvarande, torde de koltillgângar vara, hvilka finnas inom den del af Skrombergas först tilldelade koncession, som sträcker sig emellan Gedsholm, Lunnoin och Hesslunda kyrka, likasoin också de, som förekomma inom den afstådda delen af samma koncession (å kartan 2. a.). De här verkställda borr- ningarna hafva icke gifvit några sårskildt goda resultat, och for ôfrigt upptagas de ifråga- varande områdena delvis af keuperformationens lager. Jämför kartskissen tafl. X hår vid slutet; å denna åro de områden inom Skånes stenkolsförande formation sårskildt beteck- nade, som åro säkert kända att innehålla brytvärda kolflötser. Förutom de å kartan tafl. 2 i atlasen inprickade borrhålen finnas aldre sådana ut- förda åren 1878, 1883 och 1885 inom Skrombergafåltets sydôstra del, utmålsområdet. Till antalet äro de 28 1 och numrerade 1, 2, 3 o. s. v. Enår det naturligen år viktigt att förväxling icke må ske mellan dessa åldre borrningar och de senare utförda med samma nummer, har jag å en sårskild kartskiss, fig. 234, angifvit dem på sina vederbör- liga platser, i den mån detta varit môjligt dels genom besok på stället, dels enligt anvis- ning af verkets ingeniører. Hyllinge. (Härtill tafl. I och VIII samt tafl. 2, 11, 12 och 14 i atlasen.) Hyllinge kolfaltsområde utbreder sig på omse sidor om grånsen mellan Kristian- stads och Malmöhus lån, åt nordvåst från Bjufsfåltet. Långden år ungefår 6 kilometer, bredden SVa. I norr stôter det till Höganäs kolfåltsområde, och i nordost utgör Vegeån gråns. På kartan tafl. 2 i atlasen år området betecknadt genom Ijusblå fårgton, grånserna angifna medelst rôda linjer. Det utgôres af tvenne sammanhångande koncessioner, Hyl- lingekoncessionen (5 å kartan) och Rosendalskoncessionen ("7 å kartan), den fôrra om- fattande 567,91 hektar inom V. Broby socken i Kristianstads lån, den senare med en areal af 1,011,58 hektar upptagande delar af Kropps och Fleninge socknar i Malmöhus lån. 2 Hela arealen år 1,579,49 hektar. Inklåmdt mellan båda koncessionerna ligger ett till Höganäsfältet hörande litet parti af Kattarps socken. Sedan enskilda personer genom borrningar på Hyllinge ågor konstaterat kolflötsers förekomst därstädes och därefter förvärfvat Hyllingekoncessionen, öfverläts denna till det år 1896 bildade Hyllinge Stenkols- och Lerindustriaktiebolag, hvilket bolag snart därefter började afsänka schakt och utföra andra för den blifvande gruf- och fabriksverksamheten nödiga arbeten. Ett par år senare, 1898, fick bolaget, efter ansökan därom, sig tillerkånd 1 Borrningarna verkställdes medelst Mortensenska s. k. vattenborren, flertalet af Ingeniör N. K. Rygaard och en Ingeniör Nilsson, de fem senaste, under kontroll af Ingeniör Hans von Post. 2 Se vidare under rubriken »Hittills utfärdade koncessioner» i texten sid. 130.