De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning

HYLLINGE: STENKOLS- OCH LERBRYTNINGENS STORLEK. 367 Antalet utförda kolhuggaredagsverken var följande: I ofre flotsen. I nedre flotsen. I ler- orterna. Summa. År 1904 2,788 23,907 1,481 !28,176 > 1905 842 35,829 1,116 37,787 . 1910 3,356 31,642 — 34,998 Antalet grufarbetsdagar per år har i allmånhet varit omkring 280. Arbetseffekten, den kvantitet kol och lera, som i medeltal per kolhuggare och dag brytes, angifves i följande tabell efter uppgifter i Bergmästarerelationerna: År. Flöts. Effekt i hektoliter per man och dag. Per man och dag utbrntet område kv.ni. Kol. Lera. Summa. 1904 ... Ofre flötsen 3,3 10,1 13,4 1,5 Nedre » 19,3 — 19,3 1,8 Klinkerlerlagret under nedre flötsen — 29.1 29,1 1,0 1907 ... Ofre flötsen 5,4 15,3 20,7 1,59 Nedre > 20,4 0,5 20,9 2,25 Klinkerlerlagret under nedre flötsen — 29,7 29,7 1,34 1910 ... Ofre flötsen 4,« 17,0 21,6 1,90 Nedre » 19,2 2,0 21,2 1,97 En jämförelse mellan kolhuggare-effekten vid Hyllinge och ôfriga grufvor ar fram- stålld å sid. 139, nedtill. Medelförtjänsten per dag var för kolhuggare år 1910 kronor 4,so och- år 1912 kronor 5,28, för dragare på ackord under samma två år respektive 3,25 och 3,26 kronor. Arbetstiden år i arbetare 10 timmar. allmånhet for arbete i grufvan 8 timmar och för ofvanjords- Stenkols- och lerbrytningens årliga storlek vid Hyllinge från år 1900, då gruf- arbetet dår började, till och med 1910 angifves, uttryekt i ton, å tabellen g i bilagan A. A tafl. 12 i atlasen finnes dessutom den ifrågavarande årsproduktionen for samma tid grafiskt framstålld tillika med årsproduktionen vid hvar och en af de ôfriga skånska kol- grufvorna, hvarigenom en öfversiktlig jämförelse med dessa erhålles. En sammanstållning af de särskilda grufvornas kol- och leruppfordring åren 1900, 1905 och 1910 ar intagen å sid. 138 i texten.