De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning
Forfatter: Edward Erdmann
År: 1915
Serie: Sveriges Geologiska Undersökning No. 6
Forlag: Kung. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner
Sted: Stockholm
Sider: 633
UDK: St.f. 553 Erd
Med 10 Taflor Vid Slutet Och 325 Figurer I Texten.
Härjämte En Atlas Innehållande Geologisk Karta Öfver Skåne, Grufkartor, Schakt- Och Borrhålsprofiler M.M.
Søgning i bogen
Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.
Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.
Digitaliseret bog
Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.
380
III. DE SÄRSKILDA GRUFVORNA OCH FALTEN.
sidan blifvit nedsänkt ett belopp, som kanske nårmar sig 90-metertalet. 1 Huru längt åt
nordväst och sydost den ifrågavarande förkastningslinjen stracker sig, ar icke med visshet
kändt, men det ar troligt, att den står i samband med eller ar en fortsåttning af den
forkastning, som beräknats framstryka inom norra delen af Bjufs grufområde och ôfver-
tvära Vegeån söder om Gunnarstorps grufvas schakt (se kartan, fig. 277).
Ormastorp.
(Hartill tafl. VIII vid slutet samt tafl. 1, 2 och 14 i atlasen.)
Det stora komplex af icke mindre an 6 sammanhängande koncessionsområden, som
i trakten mellan Vegeån och Soderåsen innehafves af Skanska Kolbrytningsaktiebolaget,
ar uppdeladt i tvenne gruffält, Ormastorps och Gunnarstorps, af hvilka det förra omfattar
de fyra nordliga koncessionerna, det senare de två södra (se kartan tafl. 2 i atlasen).
Ormastorps gruffält eller stenkolsfält utgöres sålunda af Nygårds-, Ströfvels-
torps-, Ausås- och Astorpskoncessionerna (N:o 12, 13, 14 och 15 å kartan), alla liggande
inom Kristianstads lan och tillsammans omfattande 2,042,90 hektar. 2 Härinom har
Ormastorps stenkolsgrufva ôppnats genom ett på gränsen mellan Ausås- och Nygårds-
koncessionerna nära intill statens järnväg Astorp—Höganäs afsänkt schakt, c:a 3 km.
vaster om Astorp. Schaktets namn år Carl Cervin.3 Det borjade anlåggas år 1907 men
blef fullståndigt ordnadt och driftsatt först den 1 maj 1911, ehuru visserligen redan
under en del af år 1910 uppfordring ågde rum af stenkol, som erhölls vid drifning af
hufvudorter samt uthuggande af maskinrum m. m. A ett förstnämnda år inkôpt område
(tvenne hemman om tillsammans c:a 20 hektar) på ömse sidor om jårnvågen hafva, forutom
det alldeles invid schaktet belågna maskinhuset samt torkbod och badhus, uppförts ett
stort antal arbetarebostäder, de fiesta såsom tvåfamiljhus, kontor, tjänstemannabostad och
skola; torg, park och lekplatser åro uppmåtta, och for att i mån af behof uppföras åro
föreslagna kapell, butikbyggnader och hotell.
I den redogörelse for Skånska Kolbrytningsaktiebolaget och dess verksamhet, som
låmnats å sid. 125—128 i afdelningen II, »Den skånska kolbrytningens historia»,
framståller fig. 97 en plankarta ôfver Ormastorps grufsamhålle, upptagande såvål de år
1910 redan uppförda byggnaderna som beslutade sådana. Det må emellertid påpekas,
att af de å planen såsom beslutade upptagna arbetarehusen blefvo 15 uppförda redan
fore 1913, flera bland dessa dock med något olika låge mot hvad å planen angifves. Skol-
husets storlek och situation skiljer sig också något från det ursprungliga forslaget. — For
själfva schaktet, grufarbetet, geologiska forhallanden in. m. redogôres i det följande.
1 En sådan forkastnings tillvaro har redan forut blifvit antydd af Bergsingeniören R. F. Lindblad i en
broschyr: »Några tekniska och ekonomiska uppgifter rorande Hyllinge Stenkols- och Lerindustri-Aktiebolags an-
läggningar vid Hyllinge». Helsingborg 1901. 8:o.
2 Ströfvelstorps- och Ausåskoncessionerna voro ursprungligen betydligt större (jfr sid. 131), men sedan
de norra delarna af dem genom verkställda borrningar befunnits ur grufteknisk synpunkt värdelösa, afstodos dessa.
delar (13. a och 14. a å kartan). Se harom sid. 131 och 132.
8 Efter bolagets verkställande direktor Bankir Carl Cervin i Stockholm.