De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning

382 HI. DE SÄRSKILDA GRUFVORNA OCH FÂLTEN. rerats från Morgårdshammars Mekaniska Verkstads Aktiebolag, år afsedt för ett hissnings- arbete af 60 resor per timme med 2 grufvagnar och en uppfordringsmängd per timme af 78,000 kg. — Pumparna äro högtryckscentrifugal-zetapumpar drifna af 2 trefas- m otorer à 80 hkr. och med 380 volts växelström. Deras maximala effekt år 3,500 minutliter. För sjålfva schaktsänkningsarbetets utförande m. m. redogöres i det följande (sid. 382 nedtill —386) efter en af Öfveringeniör 1var Svedberg mig i dec. 1911 delgifven fullståndi°; beskrifning: 1 Enligt borrningar, som på forhand utförts i nårheten af den bestämda schaktplatsen, skulle vid schaktsånkningen komma att genomgås: öfverst lösa jordlager till nåra 40 m. djup, därunder fasta sandstenslager omvåxlande med lösare lerlager m. ni. till c:a 70 m. djup, vidare fasta sandstenslager ned till kolflötsen vid inemot 89 m. djup under markens yta. Emedan borrningarna visat, att de losa jordlagren till afsevård del Kig. 260. Omformareaggregat för erhållande af likström till en 100 hkr. spelmotor. Efter klichéaftryck i l'cknisk tidskrift, Kemi och Bergs- vetenskap, november 1911. Fig. 261. Maskinrum vid schaktet Carl Cervin. Likströmsmotor â 100 hkr. kopplad direkt till uppfordrings- spelets linkorg. Efter klichéaftryck i Teknisk tidskrift. Kemi och Bergsvetenskap, nov. 1911. utgöras af flytsand, lösa sandblandade leror samt moränmaterial med mycket sten, och afsevårdt vatten måhånda vore att motse samt berglagren mellan 40 och 70 meters djup kunde misstånkas hafva benagenhet att vittra och rasa, ordnades sänkningsanstalterna så, att största utsikt funnes for arbetets lyckliga slutförande utan alltfôr stora kostnader och alltför myckeri tidsutdräkt. Visserligen hafva lika djupa schakt forut afsankts vid Höga- näs, men dår börjar fasta berggrunden redan på 3—15 meters djup under jordytan, och de sandstens- och skifferlerlager, som i våxling med hvarandra fortsåtta ånda ned till kolflötsen, åro dår pålitliga och behöfva ej forbyggas. Hvad de ganska måktiga lösa jord- lagren vid Bjuf och Hyllinge betråffar, hafva dessa vid schaktsånkningar dårstådes beredt stora svårigheter (se Bjuf, sid. 269), manande till forsiktighet. Tillvägagående: I marken, som till omkring 20 meters djup består af kvartår lera (»blålera», hvarfvig lera), utschaktades ett cirkelrundt, ôppet schakt af c:a 15V2 m. dia- 1 Denna beskrifning, åtfoljd af 4 planscher, är sederinera tryekt i Teknisk Tidskrift, Afdelning för Kemi och Bergsvetenskap, febr. 1912 under titel: »Några meddelanden angående nyare schaktsankningar i Skåne samt om därvid använda arbetsmetoder».