De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning
Forfatter: Edward Erdmann
År: 1915
Serie: Sveriges Geologiska Undersökning No. 6
Forlag: Kung. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner
Sted: Stockholm
Sider: 633
UDK: St.f. 553 Erd
Med 10 Taflor Vid Slutet Och 325 Figurer I Texten.
Härjämte En Atlas Innehållande Geologisk Karta Öfver Skåne, Grufkartor, Schakt- Och Borrhålsprofiler M.M.
Søgning i bogen
Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.
Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.
Digitaliseret bog
Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.
388
III. DE SÄRSKILDA GRUKVORNA OCH BALTEN.
Enligt en c:a 100 in. norr om schaktet utfôrd borrning (N:o 43) vidtager keuper-
forinationens rôda lera redan på 12 meters djup under nedre flôtsen (flôts B). Àfven på
ett par ställen i grufvan, våster om schaktet, har vid ortdrifning keupern påtråffats på •
sydvåstra sidan om dår framstrykande förkastningsspricka, då denna genombrutits.
Flötserna och stenkolens beskaffenhet.
1 motsats till forhållandet vid de fôrut afhandlade gruffålten, inom hvilka de bå^e
bearbetade kolflôtserna A och B ligga så långt i sår, att de måste brytas hvar fôr sig i
skilda etager, befinna sig dessa samma flôtser vid Ormastorp så nåra hvarandra, att de
kunna brytas samtidigt, tillsammans såsom en flöts. Lodråta afståndet dem emellan
våxlar inom den hittills brutna delen af grufvan och ôster om densamma mellan
några få decimeter och omkring 1 meter. Vid borrhålet N:o 4, 600 à 700 m. ôster om
schaktet Carl Cervin gå de nåstan tillhopa. At sôder och våster från schaktet skilja sig
flôtserna mer och mer från hvarandra, så att afståndet dem emellan 1 kilometer från
schaktet åt dessa våderstreck uppgår till 7 à 10 meter, enligt hvad hår utfôrda borrningar
påvisat.
Fig. 265—267 gifva en föreställning om de båda flôtsernas beskaffenhet m. m.
inom olika delar af grufvan. Såvål flôtsernas mäktighet och lagersammansättninef som
också deras afstånd från hvarandra våxlar, såsom synes, ganska mycket. I båda flötserna
ingå de tre kolsorterna N:o 1, N:o 2 och N:o 3. Kol N:o 1 bildar midtlagret i öfre
flötsen (flöts A) och har ôfver och under sig mindre lager af kol N:o 2, undertill dår-
jåmte kol N:o 3, d. v. s. den såmsta sorten. Den nedre flötsen (flöts B) utgöres till
sin hufvuddel (den undre) af ett ganska måktigt lager kol N:o 1, tudeladt af ett tunt
lager kol N:o 3; flötsens öfre del utgöres af kol N:o 2 och N:o 3, hvardera sorten i ett
eller flora lager.
Flôtsernas kolmåktighet torde i allmånhet inom gruffåltet våxla mellan 35 och
50 cm. för flöts A och mellan 35 och 70 cm. for flöts B, att doma af uppgifterna från
ett 40-tal inom fåltet utfôrda borrningar, hvarvid dock år att mårka, att enstaka bland
dessa angifvit såvål afsevårdt högre som lågre belopp. Vid de platser i sjålfva grufvan,
som representeras af fig. 265—267, åro mäktigheterna följande:
Kol N:o 1. Kol. N:o 2. Summa. Kol N:o 3. Summa af kol N:o 1, 2 och 3.
cm. cm. cm. cm. cm.
Öfre flötsen Fig. 266 24 22 46 14 66
» 266 22 15 37 5 42
» 267 31 17 48 12 60
Nedre flötsen Fig. 265 59 8 67 20 87
» 266 57 9 66 14 80
» 267 54 11 65 27 92