De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning
Forfatter: Edward Erdmann
År: 1915
Serie: Sveriges Geologiska Undersökning No. 6
Forlag: Kung. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner
Sted: Stockholm
Sider: 633
UDK: St.f. 553 Erd
Med 10 Taflor Vid Slutet Och 325 Figurer I Texten.
Härjämte En Atlas Innehållande Geologisk Karta Öfver Skåne, Grufkartor, Schakt- Och Borrhålsprofiler M.M.
Søgning i bogen
Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.
Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.
Digitaliseret bog
Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.
390
III. DE SÄRSKILDA GRUFVORNA OCH FALTEN.
Det berglager, som ligger nårmast ofvanpå öfre flötsen utgöres, likasom vid öfriga
grufvor, i allmänhet icke af sandsten utan af en mer eller mindre sandblandad skiffer-
lera eller lera. Från att nåmnda skifferlera alldeles saknas och flötsens hångande således
utgöres af sandsten,1 kan dess mäktighet uppgå till 0,60 meter; i schaktet Carl Cervin år
måttet 0,41 m. Lagret, som åtskiljer de båda kolflötserna A och B, utgöres, enligt upp-
gift af Ingeniör B. Hj. Lundgren, vanligen af ljus, hård sandsten, men på somliga
stållen af en mörkare, mer eller mindre sandblandad skifferlera. — Leran, som ligger
under nedre flötsen (flöts B) och bildar bottnen eller sulan i grufvans orter och arbets-
rum, har enligt Ingeniör E. Lantz profbrännts vid Skrombergaverken och dårvid befun-
nits åga större eldfasthet ån som fordras af en klinkrande lera. Analys år icke utförd.
Förmodligen har den ungefår samma egenskaper och sammansåttning som motsvarande
lera under nedre flötsen vid Hyllinge och Skromberga, hvilken dår utgör ett godt rå-
material för tillverkning af klinkervaror.
De vid Ormastorp ur schaktet Carl Cervin brutna stenkolens beskaffenhet m. m.
framgår af följande analyser, utförda af Ingeniören G. von Heidenstam, Stockholm:
Kol N:o 1. Märke A 1. Kol N:o 1. Märke A 4. Kol N:o 2. Märke AB 6. Kol N:o 3. Märke B 6.
Ofverslagsanalys :
Fuktighet 16,17 % 21,81 %’ 14,37 % 12,00 %
Aska 10,23 » 13,98 »’ 25,37 » 40,75 »
Organisk substans 73,60 » 64,21 » 2 60,26 » 47,25 »
Analys å vattenfritt prof:
Aska 12,21 % 29,63 % 46,31 %
Organisk substans 87,79 » — 70,37 » 53,69 »
Värmevärden:
a) Kalorimetriskt: per kg. torr (ej askfri) substans . . . 6,780 kal. 6,224 kal. 5,345 kal. 3,925 %
beraknadt per kg. torr och askfri » ... — — — 7,305 »
b) Effektivt: per kg. bränsle med befintlig vatten- o. askhalt 5,390 kal. 4,564 kal. 4,330 kal. 3,255 »
Värmevärdebestämningarna aro utförda i Berthelot-Mahlers bombkalorimeter och beräkningarna gjorda
under antagande af en vätehalt af 5 % hos den organiska substansen.
Märket Al angifver, att kolen aro stora, harpade kol N:o 1.
» A4 » » » » småkol N:o 1, som gått igenom harpan.
Flötsernas nivåforhållanden. Forkastningar.
Inom den hittills brutna delen af grufområdet hafva flötserna ett i stort sedt
nåstan horisontellt, något undulerande låge. Lutningen år knappast någonstådes större
. ån 1 på 20, mestadels mindre. Niyåskillnaden mellan det högsta och det lågsta
1 Såsom t. ex. 70 à 150 m. nordost om schaktet, enligt flötsprofilen 170, I. 11.
2 Talen angifva medeltalen af analyser på samma kolparti (småkol af N:o 1) utförda å Tekniska Hög-
skolans laboratorium och å Statens Järnvägars laboratorium (G. von Heidenstam).