De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning

GUNNARSTORP: SCHARTET OCII LAGERFÖLJDEN M. M. 401 besörjas af tvenne motorpumpar om 125 hkr. och 3,500 minutliters kapacitet hvardera, forlagda till oft sårskildt utsprångdt maskinrum nere i grufvan, helt nllra schaktet. Kostnaden for schaktanlåggningen fullt fårdig antages ej komma ait ôfverstiga den beråknade summan, 400,000 kronor. Lagerföljden på den plats inoni Gunnarstorps gruffält, dår schaktet Gustaf Tarver- hjelm afsånkts, askådliggores â tafi. 14 i atlasen genom en djupprofil (skala 1:400) fran .jordyfan till c:a 105 meter darunder. Hårvid år att mårka, att, da profilen uppgjordes, hade schaktningen icke nått långre ån till 37 meters djup, hvarför profilens öfriga större del maste grundas på borrningsuppgifter. 1 frâga om profilen ma hårjåmte på- pekas, att de lager, som a densamma åro betecknade såsom lera, respektive sandsten, icke hvart for sig utgöras af ensartad bergart utan af omvåxlande Ijusare och mörkare, har- dare och losare leror samt, hvad sandstenslagren betråftar, af hårdare och losare, grofre och finare, ren eller lerblandad sandsten, hvilka alla olika varieteter våxla med hvarandra i lager om migra fa decimeters till ett par meters måktighet. Borrprotokollet for borr- halet N:o 46 i schaktets nårhet upptager 120 sådana något olikartade lager, kolflotserna dårvid medråknadc. Ungefår 7 meter under den nedre kolflotsen (ftots B) tråffades, en- ligt nåmnda protokol!, rod lera, Ijusgrå lera och grårød lera, hvilka. lager troligcn till- höra keupern. Den vid schaktsånkningen iakttagna lagerföljden och lagerbeskaftcnhetcn öfverens- stårade, enligt fràn grufvans ingeniør C. W. Grave erhallet meddelande, i det allra når- maste med borruppgifterna från borrhàlet Nto 46, men några rôda kcuperlcror patråftades icke i schaktet hvarken vid afsånkningen af en vattenbehâllare (vattendunst) till 10 meter under kolflotsen (106,5 in. under markytan) eller i en fran dennas botten till 110,5 m. djup gjord borrning, som visade hårda, fina sandstenslager. Nagon sårskild schaktprofil blef vid schaktsånkningen ej uppgjord, men prof af de genomgàngna lagren tillvaratogos vid grnfvan; dessa har jag emellertid icke varit i till- fålle att bese. — Lerjamsten (af somliga oegentligt benåmnd jåinlera) forekommer i form af bollar inbåddade i såvål ler- som sandstenslager. Flotserna och stenkolens beskaffenhet. De båda inoni Gunnarstorps kolfåltsområde förekommande kolflotserna (A och B), till en början endast kånda genom inoni faltet utförda borrningar, åro numera blottade dels i det ar 1913 till sitt fulla djup afsånkta schaktet Gustaf Tornerhjelm, dels genom från Bjufs nårbelågna grufva iitgâende kolbrytning inoni fåltets sydvåstra grånstrakt in- vid Vegeån (jfr tig. 275, sid. 404). Flötsernas måktighet och lagersammansåttning åskådliggøras genom fig. 271-—274. Såsom naturligt år, åger en ganska stor öfverensstämmelse rum mellan flotserna hår vid Gunnarstorp och deras fortsåttuing i den nårbelågna Bjufs grufva. Hår som dår år fiötscn A tudelad genom ett lerlager (Bjufs s. k. F-lera), hår som dår ingår i den eljest af kol N:o 1 bestående flötsen B ett eller fiera lager svart, kolhaltig skifter. Ofre flötsen 51 112670. S. (r. U. Ser. ('n. X:o (i.