De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning

404 III. DE SÄRSKILDA GRUFVORNA OCII FÄLTEN. Kolbrytningen. Arbetet under jord inom Gunnarstorpsfältet borjade redan ar 1911, innan ännu nâgot schakt dlir var anlagdt, nämligen i sydvåstra delen af Norra Vrams- koncessionen, invid grånsen mot Bjufs grufvas område. Modelst en fran Bjufsschaktet N:o 111 i nedre flotsen drifven ort sattes detta i forbindelse med ifràgavarande del af faltet, sà att, efter öfverenskommelse med Hüganäs—Billesholms Aktiebolag, brytning och uppfordring kunde äga rum från och genom nåninda schakt, i samband med motsvarande arbeten i Bjufs grufva. Brytningssåttet är detsamma som i Bjufs grufva, med 4-nians- orter. Brytningskvantiteten uppgick enligt Bergmåstarerelationerna aren 1911 och 1912 till följande antal ton: Kol N:o 1. Kol N:o 2. Summa. Ar 1911 ............................1,677 18G 1,76:1 Ar 1912 ............................1,617 211 1,828 Fig. 275 visar huru langt brvtningen fortskridit vid slutet af ar 1912. Fig. 275. Knrlskiss visunde den fran schaktet N:o 111 Bjuf vcrkstiUtda bri/tnini/en i (I unnarstorps jru /'ra till slutet af år 1912. Förminskad kopia från i Grufkartekontoret, Stockholm, förvarad grufkarta uppmätt af 1. Svedberg. Skalan 1:5,000 ar densamma som lor ^rufkartan öfver Bjufs grufva, tafl. 9 i atlasen. — De brutna och igeusatta partierna aro å figuren svagt skuggade. Vid schaktet Gustaf Tornerhjelm har någon systematisk kolbrvtning ännu icke kunnat taga sin början, eftersom schaktet ej är färdigmonteradt, dock har från nedre flötsen därstädes sedan maj månad 1913 medelst provisoriska anordningar uppfordrats c:a 400 ton stenkol, som erhållits vid drifning af hufvudorter åt omse sidor fran schaktet, såsom förut näinnts. Till den ofre flotsen (flôts A) har gjorts en bromsvåg (bromslid) från deji nedre (flôts B), och afsikten är, att bada flötserna skola bearbetas samtidigt. Brytningsmetoden afses blifva densamma som i Ormastorps grufva.