De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning

492 III. DE SÄRSKILDA GRUEVORNA OCH FALTEN. Ängelholms Västra Aktiebolag, för att inom ett område invid och vaster om Angelholm tillgodogöra desamma1 Inmutningsrättigheterna till den s. k. Kronoplanteringen, mellari staden och Skelderviken, inköptes, likaså de till Ängelholms södra stadsjord söder hårom, tillsammans 840 hektar, hvarefter det beslöts att omedelbart anlågga grufschakt inom Kronoplanteringen, på ett afstand af ungefår 1 kilometer sydvåst om staden, eller råttare kyrkan dårstådes (se kartan tafl. Vil vid slutet). Schaktet skulle afsånkas till den kol- flöts, som i borrhålet Nto 16, c:a l1/^ km. söder hårom, tråffats vid 67 meters djup under jordytan. Schaktsånkningsarbetat borjades sommaren 1877 under ledning af engelska ingeniö- ren William Moor2 och pågick till hösten 1878, då det vid nåra 39 meters djup måste upphöra, sedan det visat sig omöjligt att öfvervinna de oförutsedda svårigheter, som upp- stått i följd af såttningar i marken och ett måhanda från början mindre låmpligt ordnande af arbetet. Schaktet var rundt, 5 meter i tvårmått och förtimradt med stående tvåtumsplank och åttatums timmerringar på 1 V2 à 2V2 meters afstånd från hvarandra samt med lika grofva bårbjålkar emellan sig. De vid schaktsånkningen genomskurna lagren, alla kvartåra, voro, enligt ingeniør Moor’s anteckniugar och egen granskning af på platsen tillgångliga schaktprof, följande: Sand.......................................................1,78 ni. Torf ..................................................... 0,28 » Sand, fin, rödbrun.......................................0,30 » » fin, hvit, vattenförande...........................4,eo » Grå, lerig sand med små rullstenar af gneis och flinta samt inneslutande saltvattensnäckor;troligen strandgrus 0,30 » Skiktad lera, glaciallera • 17,81 » Morånlera, delvis grusig och sandig, med större och mindre stenar3 ..........................................13,20 » 38,27 m. I morånleran förekommo åtskilliga oregelbundna partier och körtlar af sand, som voro vattenförande (s. k. flytsand), hvarigenom utskärningar i schaktets våggar uppstodo och intrångande af uppblött lera vid schaktbottnen åstadkoms, förorsakande inycken olågenhet och slutligen hela schaktets såttning och nåstan totala fördärfvande. För att erfara huru- vida utsikter funnes att på antaget djup tråffa någon kolflöts, som kunde motivera schakt- 1 Uppgifter om ifrågavarande bolag och dess ledande mån m. m. åro låmnade å sid. 117 och 118 i af- delningen II, Skånska kolbrytningens historia. Flera tidigare ifrågasatta, i större skala tilltagna bolag för tillgodogörande af kolfyndigheter inom Ängel- holmstrakterna, nåmligen Rönne stenkolsaktiebolag år 1873 och Ängelholms stenkolsaktiebolag 1874—1875 kommo aldrig till stand, ej heller det år 1879 ifrågasatta Norra Skånes stenkolsaktiebolag med ett tillåmnadt aktiekapital af 10 millioner kronor och en fåltareal af c:a 10,000 hektar. 3 Utförandet af schaktanlåggningen var nåmligen anförtrodt åt en engelsk kolgrufve-ingeniörsfirma, Brown & Adams, i Cardiff. 3 Vid besök på platsen sommaren 1878 granskades de ur morånleran vid schaktafsånkningen hopade stenarna och blocken, i storlek våxlande mellan 0,15 och 0,60 meter, och befunnos de utgöras af rod gneis, diabas, granatfôrande diorit eller dioritskiffer, kvartsit (kambrisk?) samt grå flinta. Stenarna voro rundade och slätnötta, men några tydliga glaciärrepor på ytan iakttogos ej.