De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning

Skånes koltillgångar, (Härtill tafl. X vid slutet och tafl. 2 ocli 3 i atlasen.) Skånes stenkolsforande formation innehåller, som bekant, icke öfverallt brytvårda kolflötser. De trakter, som aro verkligt kånda att innehålla sådana, intaga nordvåstra och sydöstra delarna af formationens största utbredningsområde, det s. k. Höganäs-Billesholms- området, och omfatta blott en mindre areal af formationsområdet i dess helhet. På kartan, tafl. X vid slutet åro dessa trakter angifna genom sårskild fårgbeteckning, och inom dem åro samtliga nu i drift varande kolgrufvor belågna, såsom af kartan synes. Våster om det område, dår Billesholms, Bjufs, Hyllinge m. fl. grufvor åro belågna forekomma dårjåmte ett par till synes isolerade områden norr och nordost om Fleninge. Vid beräknandet af den kvantitet stenkol som kan tånkas brytvård med de maski- nella och andra resurser, hvilka for nårvarande stå gruftekniken till buds, har afseende fåstats endast vid de omraden, inom hvilka kolflötser af en viss minimimåktighet (i all- månhet 30 cm.) blifvit genom borrningar eller på annat sått påvisade, hvaremot trakter, som åro mindre fullståndigt kånda, icke medråknats om ån kollager åfven inom dem med stôrre eller mindre sannolikhet må anses förekomma. Tillvågagångssåttet vid beråknandet har varit följande: På svarttrycksexemplar af de båda kartorna i skalan 1 : 50,000 ôfver koncessions- och utmålsområdena m. m. i nord- ôstra Skåne, hvilka ingå såsom tafl. 2 och 3 i atlasen, har, vid de sårskilda borrhålslokalerna m. m., medelst siffror angifvits mäktigheten hos de båda kolflötser (ofre och undre flotsen) inom formationen, som för nårvarande anses brvtvårda, hvarefter med ledning af nåmnda siffertal antagits en låg, ungefårlig medelmåktighet för hvardera flotsen inom hvarje sår- skildt gruöält, koncessions-, utmals- eller eljest begrånsadt område, inom hvilka de på- visats förekomma. Medelst planimeteruppmåtning på de nämnda 50,000-dels-kartorna be- ståmdes härefter flötsernas arealutbredning hvar för sig inom hvart och ett sådant om- råde, med undantag af dem för hvilka primåruppgifter fbrelågo och således begagnades. Arean af redan utbrutet fålt fråndrogs, hvarefter den inom en viss areal och kolflöts be- fintliga kolkvantiteten utråknades. Såsom medeltal för kolens eg. vikt hade antagits 1,38. Det erhållna tontalet minskades med Vio, d. v. s. så mvcket, som kan antagas komma att, vid en blifvande brytning, ingå i stödjepelare ocli i under byggnader m. m. kvarlåmnade, obrutna partier af flotsen. Resultatet af den gjorda uppskattningen och beråkningen framgår af tabellen å nästföljande sidor, som angifver kolmåktighet, areal och brytvård kel-kvantitet m. m. inom de sårskilda kolfåltsområdena och koncessionerna m. m.1 1 En likartad tabell iir intagen i deu redogörelse for Skånes stenkolsforande formation, som af mig ut- arbetats och under titel af »Coal Resources of Sweden» tryckts i det till Geologkongressen i Canada år 1913 utgifna stora arbetet »Coal Resources of the World». 64—112670. S. G. U. Ser. C'a, N:r 6.