De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning

510 IV. SKANES KOLTILLGÅNGAR. Sammanlagda arealen brytvärd kolflöts utgör, sedan den redan utbrutna kol- arealen (c:a 1,500 hektar) fråndragits, omkring 18,600 Hektar, nämligen 7,562 Hektar i öfre och 11,047 Hektar i undre flötsen. — lifter afdrag af Vio für kvarlämnade pelare in. in., och med iakttagande af de båda flötsernas olika genomsnit,tsmäktighet inom hvarje gruffolt eller annat område for sig, har ofvannåmnda kol-areal beräknats innehålla om- kring 106,500,000 ton stenkol. Med en arlig brytning lika stor som den nuvarande (c:a 300,000 ton) skulle det så- lunda beraknade kolforrådet räcka omkring 355 år; och om ett par i det följande (sid. 511) antydda, troligen brytvärda omraden, som uppskattats innehålla 81 4 millimeter ton, åfven medräknades, så blefve uthållighetstiden ôkad till 383 år. Helt säkert torde likväl den årliga brytningen komma att i hög grad okas, sanno- likt i större progression, an som hittills varit forhållandet. Redan den nya, år 1011 driftsatta grufvan vid Ormastorp år afsedd att kunna producera 25,000—50,000 ton sten- kol per år;1 så ock den ånnu senare anlagda Gunnarstorps grufva. Det år därför tydligt, att uthållighetstiden for de ofvan angifna koltillgångarna måste tånkas blifva afsevårdt mindre an 355 år. Dock torde man kunna hoppas, att nya koltillgångar i framtiden blifva påvisade och tillgodogjorda inom nu mindre grundligt utforskade delar af den stenkolsförande formationen. Kanske åfven flötser, som for nårvarande anses obrytbara, då kunna komma att tillgodogöras. Men åfven en årsproduktion dubbelt så stor som den nårvarande skulle endast formå att tåcka en ringa del af Sveriges hela årliga kolforbrukning, hvilken uppgår till omkring 4,500,000 ton och möjliggöres genom import af utlåndska stenkol (se tabellen å sid. 514). — Emellertid år det tånkbart, att detta forhållande i en icke alltför aflågsen framtid kan komma att väsentligt åndras. Medan de inhemska kolen fortfarande torde komma att bibehålla sin marknad och hufvudsakligen tåcka den skånska industriens — inklusive den nya jårnsvamptillverkningen — våxande behof, torde förbrukningen i öfrigt, och dårmed importen, komma att undergå en successiv minskning till följd af de in- hemska kraftkällornas (vattenfall, torf, bituminösa skiffrar) utnyttjande i allt större ut- stråckning. Det forstå stora steget till järnvägarnas elektrifiering år redan taget, och resultatet håraf torde vara afgörande for frågan i huru stor omfattning en dylik omlågg- ning lämpligen bor ske. Den areal af 18,609 hektar brytvärd kolflöts, som i foregående tabell angifvits, åfvensom den kvantitet af omkring 106,500,000 ton stenkol, som beräknats böra darur vinnas, kan synas obetydlig och alltför låg vid betraktande af de motsvarande tal, c:a 30,000 hektar och c:a 300,000,000 ton, hvartill de skånska koltillgångarna af ôfver- ingeniôren vid de skånska stenkolsverken, I. Svedberg, uppskattats. Men förklaringen eller orsaken till dessa så olika uppskattningsresultat ligger dari, att vid mina hår åbe- ropade beråkningar afseende endast fåstats vid de områden, inom hvilka borrningar otve- tydigt påvisat forekomsten af kolflötser med viss måktighet, då dåremot den antvdda hôgre uppskattningen år grundad på antagandet, att hela den areal, som de nuvarande 1 lillägg under tryeknimjen : Redan år 1913 uppfordrades 25,032 ton stenkol.