De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning
Forfatter: Edward Erdmann
År: 1915
Serie: Sveriges Geologiska Undersökning No. 6
Forlag: Kung. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner
Sted: Stockholm
Sider: 633
UDK: St.f. 553 Erd
Med 10 Taflor Vid Slutet Och 325 Figurer I Texten.
Härjämte En Atlas Innehållande Geologisk Karta Öfver Skåne, Grufkartor, Schakt- Och Borrhålsprofiler M.M.
Søgning i bogen
Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.
Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.
Digitaliseret bog
Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.
512 IV. SKÂNES KOLTILLGÀNGAR.
mäktighet, 3,726,994 ton kol, motsvarande omkring 7,700 ton per hektar, ett résultat
som visar ganska nära öfverensstämmelse med det nyss förut angifna, i praktiken erhållna.
Ur samtliga ôfriga grufvors ntbrutna omraden, 993 hektar, med en antagen medelmaktig-
het hos kollagren af 0,42 m., skulle enligt beråkning hafva erhållits 5,180,041 ton ernot
den i verkligheten bekomna kvantiteten 5,418,569 ton, tvenne tal som, äfven de, tyda på
den använda beräkningsmetodens tillförlitlighet.
Uppfordrad kvantitet stenkol. Ton. Utbruten areal af flötserna. Hektar. Ofre flôtsen. i Undre flôtsen.
Höganäs grnfva (1797—1864). Undre flôtsen > > (1865—1910). > > Billesholms > (1865—1910). Ofre och Undre flôtsen Ljungsgârds » (1889-1895). Ofre flôtsen Bjufs > (1873 —1910). Ofre och Undre flôtsen Skromberga » (1876—1910). > > » » Hyllinge > (1900—1910). » » , Bosarps > (1866—1908). > . > > Stabbarps > (1867—1904). » . » > Helsingborgs » (1866—1876) Môrarps » (1904). Ofre flôtsen Ormastorps » (1910). Ofre och Undre flotsen 1,361,659 2,545,714 2,381,3571 62,9821 1.413,302 1.078,499 383,520 79.712 8,067 10,030 90 1,010 459,29 96,34 5,26 3,19 18,80 1,70 ? ? ? | - 484,60 11,50 162,20 141,56 57,62 9,35 26.3I ?
Summa 9,325,942 ton 584,79 1,477,03 893.11 hektar.
Import och förbrukning. Sveriges behof af stenkol tillgodoses'för narvarande till
endast c:a 7 % genom den inhemska produktionen, medan resten, 93 %, måste an-
skaffas genoni import..
Kvantiteten at till Sverige år 1910 importerade stenkol och koks utgjorde nara
4'2 million ton, 4 gånger så mycket som år 1890 och mera an 10 gånger så mycket
som 1870. Från 1860, alltså på 50 år, har importen nästan tjugodubblats. — Någon
nämnvärd stegring af importen inträdde icke förr än vid slutet af 1840-talet. Till dess
hade den varit mycket anspräkslös, och i storlek jämnställd med den inhemska produk-
tionen af stenkol, men dårefter ôkades importen med allt större hastighet, och uppgår
nu till nåra 15 gånger högre belopp an den kvantitet stenkol, som inom landet utvinnes.
Diagrammet, tig. 321, àskàdliggôr detta förhällande. Se äfven tabellen Bilaga C, som
framställer Sveriges import och export af stenkol, stenkolsstybb och koks åren 1819-—1910.
Det år kolossala summor, som årligen gå ur landet für fvllande af dess bränslebehof.
\ ärdet af de ensamt under år 1910 hit inforda stmkolwi (antracit och olika slags stenkol)
utgjorde nämligen1.........................................................kronor 56,133,194
och af ^........................................................._ • • » 5,163,034
Summa kronor 61,296,228.
1 Enligt Kommerskollegii berättelse: Handel och sjöfart.