De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning

BORRNINGAR. 529 samt J, B och C) inom sitt ut- målsområde i Bjufs socken, och dessutom 5 (N:o 1-— V) inom den närgränsande, ar 1893 förvärfvade Sellebergakoncessionen. Borrhålen Nto 1, 2 och 3 Bjuf nedslogos medelst linborren, de ôfriga medelst den s. k. vattenborren. Några borrhål aro också af enskilda per- soner afsiinkta inom utmålsområdet, nämligen G1, G3 och G4 af A. Gödecke, å Brogårda-Tibbarps agor, samt ett borrhål sydost nära Bjufs- torps gård af C. G. Lundborg. För flertalet af ifrågavarande borrningar aro åtskilliga uppgifter meddelade å sid. 307—313 i texten. Afven inom Kropps, Raus och Glumslöfs socknar, där Kropps Aktiebolag i början af sin verk- samhet innehade ej obetydliga in- mutningsområden, verkstålldes åren 1871—1876 ganska djupa borr- ningar, nämligen N:o 1 Wåla (Kropps socken), N:o 1 —4 Baus, Nto J —3 Köpinge (Raus socken) och Nto 1 —5 Glumslöf. Med undantag för Nto 4 Baus och Nto 4, 2 och 3 Glumslöf an- vändes linborrapparaten vid dem alla. Rörande borrningarna vid Raus och Köpinge redogöres å sid. 461 —464, för dem i Glumslöfs socken å sid. 478—480; borrhålet Nto 1 11 üla representeras genom djup- profil å tafl. 15 i atlasen. N:o 1 Bjuf, c:a 1 km. SV om Bjufs kyrka, 18s°/io71-—1828/272. Linborr. Meter. Kvartara jordlager (sand, flytsand och stenblandad lera) .... 19,00 Sandsten, svagt kalkhaltig . . . 6,13 gulhvit, finkornig, kvarts- rik .... 1,83 » » gröfre . ... 6,90 » finkornig . . 1,41 Stenkol (Flots A) 0,39 Skiffer eller skifferlera, grå, san- dig 0,05 Sandsten, Ijusgrå, finkornig . . . 6,44 • grå. med hårda lager 0,86 Transport 43,01 67—112070. S. G. U. Ser. Cn, N:r 0. Meter. Transport 43,01' Stenkol (Flöts B) 0,50 Lera, grå, och gråsvart 0,30 Sandsten eller sandstensskiffer, grå 2,50 I » hvit, finkornig, kvarts- rik 6,85 eller sandstensskiffer, gulhvit 3,27 ! Lera, grå, ej kalkhaltig .... 0,59 Sandsten, hvitgrå, fink. kalkhaltig 2,08 • Grå lera eller skifferlera .... 1,26 Sandsten, grå, lerig 1,83 Skifferlera? sandig 1,65j Lera, gulaktigt grå, n&got kalk- haltig 2,05 » grå, sandig, ej kalkhaltig 0,17 [ Rod lera med hvita kalkkorn (Keuper) 1,16 Grårod lerig sandsten och gron lera, något kalkhaltig (Keuper) 7,43 j Grårod lera, sandig, kalkhaltig (Keuper) 2,38 77,03 Nro 2 Bjuf, c:a 1,7 km. VNV om Bjufs kyrka. 1872, Linborr. Meter. Kvartära jordlager (lera och ste- nig moranlera) ...................23,80 Sandsten, gråhvit, nästan uteslu- tande bestående af färglösa kvartskorn ........................2,62 Stenkol (Flots A) .................0,15 Sandsten, finkornig, gulhvit . ....6,74 » grå, nästan tat, kalk- haltig .................1,91 Stenkol (Flöts B) ......0,65 Kolblandad skiffer .....0,10 Svartgrå lera ..........0,39 Sandsten eller sandstensskiffer, finkornig, grå . . . 0,49 » finkornig, hvit, nästan uteslutande beståen- de affärglösa kvarts- korn ..................12,24 Lera, Ijust gröngrä, kalkig (Keuper) 3,83 » grå och gråblå............(...........» ) 7,25 » rödaktig, kalkig..........(.........» ) 1,23 » grågul och rödlett, kalkig......................(.....................»..............) 0,24 Sandsten, medelkornig, gråaktig, bestående af kvarts-, faltspats- och gröna skifferkorn (Keuper) 5,34 66.98 N:o 3 Bjuf, c:a 0,6 km. NO om Bjufs kyrka, ungefär där schakteii I och II sedan anlagts. 1813/972— j Vs73 och 8/4-19/7 1873. Linborr. Djup 235 m. Efter att hafva genomträngt de i c:a 18 m. mäktiga kvartära bild- \ ningarna (hufvudsakligen stenig moränlera) och darunder liggande| rät-liassandsten med de båda kol-I flotserna A och B, den senare har underbäddad af en 11 m. mäktig ler- badd, traffade borren vid 53,45 m. djup den af rod lera och sandsten bestående keuperformationen, hvil- ken fortfor ännu på det vid borr- ningen nådda djupet af 235 meter. — En vertikalsektion genom borr- hålet, skala 1:600, är framställd å tafl. 15 i atlasen; och å sid. 312 i texten är lagerväxlingen inom keu- pern noggrant angifven enligt borr- journalens uppgifter och egen gransk- ning af erhållna borrprof. Jämför schaktprofilen genom det närbelägna schaktet 1, skala 1 : 400, å tafl. 14 i atlasen. Kvartaren är där mäk- tigare och lagren öfver och under flöts B olika mot som i borrhålet iakttagits. Borrhålen N:o 4—8 Bjuf, respektive 35, 60, 40, 54 och 62 m. djupa, åro belägna dels in- om, dels strax utanför det redan utbrutna grufområdet, och torde därför icke behöfva närmarc omtalas. I alla utom N:o 4 hafva bägge de bearbetade flötserna träffats. Borrhålet A, i nordvästra delen af Bjufs utmålsområde, N om Bjufs- gård. 1888. Vattcnborr. Meter. Kvartära jordlager ..............22,00 Sandsten .........................8,91 Kolflöts (FlötsA).................0,27 Sandsten..........................0,57 Lera..............................4,16 Sandsten..........................2,98 Lera och skiffer .................2,39 Sandsten..........................1.16 Kolflöts (FlötsB) ................0,59 Kolblandadt ......................0,01 Sandsten..........................0,45 Lera och skiffer ................10,86 Borrhålet B, vid Vegeån, norr om Bjufsschakten 111 och IV. 1889. Vattenborr. Djup 79 m. Kvartära jordlager af samma mäktig- het som i A. Ofre flotsen (0,33 m.) vid 53 meters djup, den undre (0,44 m.) vid 70 m. Dessutom två tunna kolränder (0,06 och 0,09 m.) vid 34 och 39 meters djup.