De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning

552 ANALYSER OCH PROFNINGAR. Kol N:o 1 och kol N:o 2 från Fru Bagges flöts, Höganäs; analyser sid. 158. — Procenthalten af kol och väte i det organiska amnet i Höganäskolen, sid. 159. Viktsforhållandet mellan de vid upphettning i slutet karl bortgående flyktiga beståndsdelarna (gaserna jämte en del kemiskt bundet vatten) och kolåterstoden; generalprof af hvarje olika kolsort från 5, schakt vid Höganäs, sid. 156—157. Askhalten hos de olika kollagren i Fru Bagges flöts inom fem olika schaktområden vid Höganäs, sid. 157. Höganäskolens svafv elhalt.• Bestämningar af A. W. CronquisT, A. Atterberg och E. SiEüRiN, sid. 158 och not 3. Billesholmskol (Al, A4 och A5) från ofre flotsen; analyser sid. 254. Stenkol från Bjufs ofre och nedre flöts och af kolskiffer ur lagret »bottenberg»; analyser sid. 277—278. Kolsorterna N:o 1, N:o 2 och N:o 3 vid Skromberga, sid. 327. Askhalten i stenkol från Skromberga grufva, ofre och nedre flötserna, sid. 326—327. Svart, kolhaltig skiffer från Skromberga, askhalten och askans sammansättning, sid. 327. Stenkol N:o 1 och N:o 2 ur öfre flötsen (Flöts A) vid Hyllinge; analyser sid. 360. Sex stenkolskvaliteter ur nedre flötsen (Flöts B) vid Hyllinge; analyser sid. 361. Svart, kolhaltig skiffer ur nedre flötsen vid Hyllinge. Sammansättningen och askans sammansätt- ning, sid. 361. Stenkol N:o 1, N:o 2 och N:o 3 från flötserna A och B i Ormastorps grufva; fuktighet, aska och organisk substans bestämda, sid. 390. Ofre och nedre flötsens stenkol i Gunnarstorps grufva; fuktighet, stämda, sid. 403. Aska af kol N:o 3 Höganäs och af Billesholmskolen AB,6. aska och organisk substans be- Kiselsyra . . . Lerjord .... Järnoxid .... Kalk .......... Talk .......... Alkalier (ur diff.) Il B 65,48 53,54 29,11 42,27 2,40 2,04 0,25 0,70 0,64 0,30 2,12 J'15 100,00 100,00 (Höganäsbolagets kemiska laboratorium.) b) Analyser å leror, inklusive skiffer och sandsten. Eldfast lera från schaktet Besväret vid Höganäs. Kiselsyra, kemiskt bunden > såsom sand. . Lerjord.................. Järnoxid ................ Järnoxidul .............. Kalkjord ................ Kali med litet natron . . Talkjord ................ Vatten .................. Kol ..................... Procent. 32,301 Summan af kisel- 20,00] 25,73 0,091 1,08( 0,551 1,-3) 0,41 8,70 9,40 syra = 52,30 %. Summan af de s. k. flussbildande be- ståndsdelarna = 2,95 %. 99,49 % (Profvet taget 15—45 cm. från lagrets öfverkant. — Analytiker C. Bischof.)1 1 »Werthbestimmung ausgezeichneter schwedischer Tone in feuerfester Hinsicht», Dinglers Polyt. Journal 1863. Se ock »Beskrifning öfver Skånes stenkolsförande formation», af Edvard Erdmann. Sveriges Geol. Undersökn. Ser. C, N:o 3. 1872. 4:o.