De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning

INNEHÅLL. I. Ôfversikt af Skànes geologiska lagersystem och byggnad, särskildt dess stenkolsförande formation. Observationspunkter tor de olika lagersystemen och bergartsgrupperna samt dessas utbredning, sid. 3. Urberget och dettas bergarter, sid. 4. — Kambrium och Silur: utbredning, bergarter, mäktighet och fossil, sid. 6. Trias, dess forekomst inom olika områden m. m., sid. 9. Rät-lias (Skånes stenkolsförande formation och Hörs sandsten): Den stenkolsförande formationens areal och olika utbredningsområden, sid. 15. — Dess bergarter, sandsten, saudstensskiffer, skifferlera, svart kol- haltig skiffer, leror, stenkol, lerjärnsten, strutmärgel, sid. 16. — Allmänna lagerförhallanden, mäktighet, fossil- innehåll, bildningssätt m. m., sid. 25. — Kolflötsernas samhörighet vid olika grufvor, sid. 28. — Rätiska tidens växter, sid. 29. — Schema öfver de fossilförande zonerna inora Rät-lias, sid. 35. — Hörs sandsten. Dess förnämsta omraden, bergartsbeskaffenhet, läge omedelbart på urberget, lagerföljd, sid. 38. — Växt- och djur- fossil, sid. 41. Kritformationen. Areal och utbredningsområden, sid. 42. — De skånska kritaflagringarnas iudel- ning, sid. 43. Ystad-Rödmöllaomradet, dess bergarter, fossil och lagerstupning, sid. 44. — Djupborrningarna vid Vombs tegelbruk, Kopinge och Bellinge m. fl. st., sid. 47. Kristianstadsområdet, dess granser, bergarter (Ignabergakalksten och Hanaskogskalk) och fossil, sid. 50. — Maktighet och lagerföljd, sid. 52. — Sandstenar (Åhus-, Holma- och Ryedalssandsten), konglomerat och kaolin såsom led i kritsystemet, sid. 53. — Vittradt urberg underlag for nordöstra Skånes kritsystem; dettas understa lager kaolin och lös sandsten eller sand; kaolinbrott; fynd af förkolade trädstammar m. m.; borr- ningar, sid. 54. Malmöomradet: Därvarande bergarter (Saltholmskalk, Limsten och Faxekalk) samt lagringsförhallandet dem emellan; kalkbrotten vid Annetorp, Limhamn och Klagshamn m. fl., sid. 58. — Saltholmskalkens mäktighet, borrningar inom olika delar af Malmöomradet, sid. 60. — Brunnsborrningar i och närmast utanför staden Lund, m. m., sid. 62. Tertiär. En liten förekomst vid Klagshamn SV om Malmö, sid. 65. — Basaltförekomsterna i mellersta Skåne; basalttuff, sid. 66. Forkastningar. Skånes nuvarande geologiska byggnad till stor del åstadkomraen genom forkastningar, sid. 67. — De topografiska linjerna, de geologiska gränserna och de stora förkastningarna visa sig nästan sam- manfalla, sid. 68. — Den genom forkastningen åstadkomna dislokationen, »språnghojden», är flerstädes högst betydlig, t. ex. väster vid Höganäs och vid Romeleklint, sid. 69. — Förkastningarnas alder, sid. 70. II. Den skånska kolbrytningens historia. Forsta upptäckten af stenkol i Skåne; stenkolsbrytning vid Helsingborg på 1500- och 1600-taleu, sid. 73. — Brytning vid Vallåkra och i Adolf Fredriks stenkolsgrufva soder om Bosarp på 1700-talet, sid. 74. — Upp- täckten af stenkol vid Höganäs och anläggning af grufvan därstädes, sid. 77. Höganäs Stenkolsverks Nya Aktiebolag och utvecklingen af Höganäs stenkolsverk; anläggning af fabriker och grufschakt, sid. 80. — Vid Höganäs verksarama män: disponenter och ingeniörer, sid. 85. — Höganäsbolagets sammanslagning med Billesholms-Bjufs Aktiebolag, sid. 87. Inmutniugsraseriet på grund af 1855 års grufvestadga samt i samband därmed afsänkta mindre schakt, sid. 87. Vallåkra Stenkolsaktiebolag samt dettas schakt- och fabriksanläggningar vid Billesholm, sid. 89. — Disponenter och ingeniörer vid Billesholmsverken, sid. 93. — Bolagets sammanslagning med Kropps Aktiebolag, sid. 94. — Bolag och enskilda som under 1860- och 1870-talen verkställde stenkolsborrningar, m. m. sid. 95.