Teori För Friktionen
Med Särskildt Afseende Å Dess Tillämpning På Maskiner För Höjning Och Sänkning Af Tyngder

 6 af hvarje menniska för dylika andamål. Då t. ex. en sliit käpp skall lyftas upp, är friktionen från händerna drifkraften; då en person skall sätta sig i gång, endera uppför en backe dier ock på horisontal väg. framkallar friktionen vid skosulorna den accelerando kraften. Utan friktionen vore det icke möjligt att hestiga den allra minsta lutning, ja, icke cns att börja roreisen på ctt horisontalplan. Komme man för öfrigt i sist nämda fall väl i gang, skulle man sedan icke kunna- för- ändra rørelsens hastighet, icke minska och icke öka densamma; ej heller vore det möjligt att gå i kroklinig bana, ty den erforderliga accelererande kraften i horisontal led, utefter banan i ena händelsen och utefter dess normal i den andra, skulle icke, oaktadt förmägan att förrätta arbete, kunna frauikallas af de inom menniskan verkande krafterna. Äfven inom maskinväsendet betjenar man sig für öfrigt i stör skala af friktionen såsom aktiv kraft. Delta är l. ex. fallet vid de pä vanliga remskifvor arbetande remarne och vid de s. k. friktiorishjulen. A jernvägarne hafva sist nämda hjul en verkligen storartad använd- ning. Drifhjulen a lokomotiven äro nemligen i sjelfva verket ingen- ting annat, än svagt koniska friktionshjul, och det är den vid deras omkrets verkande, af ångan framkallade ocli utefter skenan gående tangentiela friktionskraften, som gifver hela tåget dess acceleration under igångsiittningen ocli som underhåller roreisen mider fortfarighets- tillståndet. På så sätt omsattes oupphörligen en effekt om tillsam- mans flera millioner hästkrafter. Man kan för öfrigt tryggt påstå, att utan detta enkla model liil rørelsens astadkoinmande. skulle jernvägs- trafiken aldrig kunnat antaga de kolossala dimensioner den nu eger, ocli af hvilken betydelse donna är, det är alltför väl kändt, for att be- liöfva här päpekas. Dessa korta antydningar torde vara tillräckliga till att fästa upp- märksamheten derpå, att friktionen är en företrädesvis nyttig kraft. 7. Friktionskraftens utmärkande. Då vid de tekniska tilläinp- ningarna punksystem på inom mekaniken vanligt sätt skola viiljas och kratter å dein utmärkas, är det brukligt att markera systemens be- gränsningar så, som om ytorna i verkligheten vore fullkomligt glatta. Vid hvarje sådan beröringsyta verka tvenne krafter, nemligen normal- trycket (vinkelrätt mot ytan) och friktionen (tangentielt till densamma). För bestånining’ af sist nämda krafts riktning, tänkes ytan till en början fullkomligt glatt, hvarefter undersökes, at hvilket håll rorelse