Teori För Friktionen
Med Särskildt Afseende Å Dess Tillämpning På Maskiner För Höjning Och Sänkning Af Tyngder

5 Motståndet vid transport, med på mycket god väg ........ » vanlig )> ........ » god brobeläggning ...... » dålig » ...... » jernvägsskenor ... hjelp al hjuldon är tillnärmelsevis 7s0 af bruttolasten, 736 » » /()5 ® W ’4 6 » » A 0 0 ® ® 5. Friktionen såsom skadligt motstånd. Inom maskiner utöfvar friktionen vid maskindelarnes inbördes rörelse ofta nog ett mycket betydande, hämmande inflytande, ]ikaså inom transport- och kommu- nikalionsväsendet. Det är påtagligen af mycket stor vigt att utreda huru detta passiva motstånd skall beräknas och att angifva vilkoren for dess reducerande till ett minimum. I det följande skola vi specielt l<ii håitygen visa huru friktionens inflytande bestämmes genom räkning. 6. Friktionen såsom nyttig kraft. Ehuruväl hade de teoretiska och de praktiska undersökningarna öfver friktionen oftast utgå derpå, att utfinna lämpliga anordningar till friktionens forminskande, får dock den utomordentligt stora nytta, denna kraft lemnar, icke forbises. Den är oss 1 sjelfva verket oundgängligen nödvändig och gör oss i det stora hela längt mera gagn än olägenhet, I tan friktion skulle t. ex. de losa jordarterna icke kunna erbjuda nödigt motstånd for grundmurarne till äfven de lägsta och enklaste hy^gnader; de skulle ej heller kunna bilda hvarken horisontala eller lutande vägar och ej heller doseringar i allmänhet. Utan densamma skulle sammanhanget inom murkonstruktioner, specielt hvalfbågar och kappor, blifva olilli .ickligt. I ti skruf- och spikförbindningar är frik- tionen den väsentliga sammanhållande kraften. Inom hela textil- industrien ar friktionens sammanbindande verkan af en utomordenthg betydelse. Vid spinning lindas de jemförelsevis korta växtfibrerna spiralfonnigt om hvarandra, så alt de, då de sträckas, ihopklämmas och iasthållas af friktionen med sådan kraft, att garnet, tråden, sno- ret, I man etc. erhåller en relativ hållfasthet i det allra närm’aste lika stor .som rämaterialiets. Vid lasters nedfirande tillgodogör man sig ofta genoiu bremsning på ett eller annat sätt friktionskraften. Uti alla de nu anlorda exemplen verkar friktionen passivt; men den kan mycket val verka äfven aktivt, d. v. s. användas såsom nyttig drifkraft. Den har ock den mest vidsträckta och vigtiga användning såsom sådan och begagnas dagligen under de mest olika forhallanden