Teori För Friktionen
Med Särskildt Afseende Å Dess Tillämpning På Maskiner För Höjning Och Sänkning Af Tyngder
Forfatter: O.E. Westin
År: 1890
Forlag: Central-Tryckeriet
Sted: Stockholm
Sider: 78
UDK: 531.4
Søgning i bogen
Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.
Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.
Digitaliseret bog
Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.
4
För öfrigt är i regeln friktionen större mellan mjuka kroppar än
mellan hårda; större mellan kroppar af sainma material än mellan
sådana af olika ämnen och större da rörelse sker parallelt in ed fibrer-
na, der sådana finnas, än da den fortgår i en mot dem vinkelrät
riktning. Ojemnheterna passa i de först nämda fallen bättre emot
hvarandra och kunna derföre ingripa fullständigare. Temperaturen
har ock ett visst inflytande på friktionen och Jikaså rørelsens hastig-
het. En uppvärmning af friktionsytorna medför oftast en väsentlig
ökning af friktionen, och sainma är förhällandet, om hastiglieten blifver
endera mycket stor eller ock mycket lilen. Nägra allmängiltiga ana-
lytiska uttryck för friktionens beroende af temperaturen ocli hastig-
lieten finnas emellerlid icke. Vid mera vanliga beräkningar plägar
man för öfrigt lemna detsamma helt ocli hallet å sido.
Ett godt satt till friktionens förminskande är användningen af
smörjmedel. Dessa verka antagügen sålunda, alt ojemnheterna ut-
fyllas till en viss grad af dem, så att nya beröringsytor Hildas, mark-
bak slätare än de Ursprungliga. Valet af lämpliga smörjmedel är i
många lall en sak af stor praktisk betydelse. Vi kunna emellerlid
här icke inga på något försök att lemna en vägledning i detta hän-
seende.
4. Friktionskoefficient och friktionsvinkel. Följande tabell inne-
hållei nagra tcilvjrden å dessn storheter; de lörutsätta att ytorna. äro
beaibeta.de och salunda släta, att nietallema. och träet äro sv<irfvadc,
hyflade eller slipade och att. stenarterna äro huggna. Äro ytorna der-
ernot råa, kan friktionskoefficientens värde lätt nog mangdubblas. Till
forklaringen af friktionsvinkelns betydelse återkomma vi här nedan.
Osmorda ytor. Smorda ytor.
f= tg,». f = tgn !>■
Metall mot metall... 0,1—0,3 6°43'—16°42' 0,01—0,1 0°34'—5°43'
Metall mot trä 0,1—0,6 6°43'—31° 0,02—0,1 1°9'—5°43' :
; Trä mot trä 0,1-0,7 5°43'—35° 0,03—0,1 1’43'—5°43' ;
Lader mot metall ... 0,25— 0, 6 14°—31° 0,12—0,25 14°2' :
Metall mot sten'. 0,2 0—0,5 14°—26°34' —
Trä mot sten 0,3—0,65 16°42'—33°
Sten mot sten 0,6 —0,7 5 31°—36°52' — —
Is mot is .... 0,0 1 8—0,028 1°2'—1°36' —
Stål mot is 0,0 1 4 — 0,027 0°48'—1°33'