Teori För Friktionen
Med Särskildt Afseende Å Dess Tillämpning På Maskiner För Höjning Och Sänkning Af Tyngder

Forfatter: O.E. Westin

År: 1890

Forlag: Central-Tryckeriet

Sted: Stockholm

Sider: 78

UDK: 531.4

Søgning i bogen

Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.

Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.

Download PDF

Digitaliseret bog

Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.

Side af 98 Forrige Næste
4 För öfrigt är i regeln friktionen större mellan mjuka kroppar än mellan hårda; större mellan kroppar af sainma material än mellan sådana af olika ämnen och större da rörelse sker parallelt in ed fibrer- na, der sådana finnas, än da den fortgår i en mot dem vinkelrät riktning. Ojemnheterna passa i de först nämda fallen bättre emot hvarandra och kunna derföre ingripa fullständigare. Temperaturen har ock ett visst inflytande på friktionen och Jikaså rørelsens hastig- het. En uppvärmning af friktionsytorna medför oftast en väsentlig ökning af friktionen, och sainma är förhällandet, om hastiglieten blifver endera mycket stor eller ock mycket lilen. Nägra allmängiltiga ana- lytiska uttryck för friktionens beroende af temperaturen ocli hastig- lieten finnas emellerlid icke. Vid mera vanliga beräkningar plägar man för öfrigt lemna detsamma helt ocli hallet å sido. Ett godt satt till friktionens förminskande är användningen af smörjmedel. Dessa verka antagügen sålunda, alt ojemnheterna ut- fyllas till en viss grad af dem, så att nya beröringsytor Hildas, mark- bak slätare än de Ursprungliga. Valet af lämpliga smörjmedel är i många lall en sak af stor praktisk betydelse. Vi kunna emellerlid här icke inga på något försök att lemna en vägledning i detta hän- seende. 4. Friktionskoefficient och friktionsvinkel. Följande tabell inne- hållei nagra tcilvjrden å dessn storheter; de lörutsätta att ytorna. äro beaibeta.de och salunda släta, att nietallema. och träet äro sv<irfvadc, hyflade eller slipade och att. stenarterna äro huggna. Äro ytorna der- ernot råa, kan friktionskoefficientens värde lätt nog mangdubblas. Till forklaringen af friktionsvinkelns betydelse återkomma vi här nedan. Osmorda ytor. Smorda ytor. f= tg,». f = tgn !>■ Metall mot metall... 0,1—0,3 6°43'—16°42' 0,01—0,1 0°34'—5°43' Metall mot trä 0,1—0,6 6°43'—31° 0,02—0,1 1°9'—5°43' : ; Trä mot trä 0,1-0,7 5°43'—35° 0,03—0,1 1’43'—5°43' ; Lader mot metall ... 0,25— 0, 6 14°—31° 0,12—0,25 14°2' : Metall mot sten'. 0,2 0—0,5 14°—26°34' — Trä mot sten 0,3—0,65 16°42'—33° Sten mot sten 0,6 —0,7 5 31°—36°52' — — Is mot is .... 0,0 1 8—0,028 1°2'—1°36' — Stål mot is 0,0 1 4 — 0,027 0°48'—1°33'