Teori För Friktionen
Med Särskildt Afseende Å Dess Tillämpning På Maskiner För Höjning Och Sänkning Af Tyngder

Forfatter: O.E. Westin

År: 1890

Forlag: Central-Tryckeriet

Sted: Stockholm

Sider: 78

UDK: 531.4

Søgning i bogen

Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.

Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.

Download PDF

Digitaliseret bog

Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.

Side af 98 Forrige Næste
3 S-all kunna uppstå. En viss slapfriktion uppstår äfven, då ojemn- heterna a ena sidan J? släppa ingreppet och då de å andra sidan B ingnpa djupare. Vid rullning å mycket löst underlag kan hindret blifva Lögst ansenligt, men i regeln är motståndet vid rullning en helt obetydlig bråkdel af det vid glidning uppstående. Genom använd- mng af hjuldon tiBgodogör man sig som bekant detta i mycket stor skala inom transportväsendet. 3. Hvilo- och rörelsefriktion. Så länge markbar glidnings- loi else icke uppstar, kalias den vid beröringsytorna motverkande kraf- ten hvüofriktion, men under förflyttningen deremot rörelse- Iriktion. Af det i I anförda framgår, att hvilofriktionen är en variabel kraft; (less nedre gränsvärde är noli, numeriskt taget- dess ofre, eller värdet för den füllt utvecklade friktionen, är för- nämligast beroende af dels ytornas beskaffenhet och dels den kraft hvarmed de pressas samman. Af Coulombs och Morins m fl-s för’ sök framgår, att den füllt utvecklade friktionen F ändras ätminstone tillnarmclsevis i samma proportion som normaltrycket N och att den ar approximativ! oberoende af beröringsytornas storlek. Då rörelse endera pågår eller ock just skall börja, är alltså, tillnärmelsevis, F=fN............................. (1), der / betecknar den s. k. friktionskoefficienten, eller förhallan- det mellan den füllt utvecklade friktionen och normaltrycket. Det kan väl förefalla egendomligt, att den füllt utvecklade frik- tionen ar oberoende af beröringsytans storlek, då det ju är tydligt, att antalet ojemnheter, i hvilka ingrepp sker, växer i samma mån som ytans storlek. Men saken finner sin naturliga forklaring deri att friktionen pr ytenhet växer och aftager i samma proportion som normaltrycket p på denna yta. För ytan ett är sålunda friktionen fp och för ytan A fpA. Då nu pA — N, så är F = fj\r. När friktionen icke är füllt utvecklad, är F< fN ............................ (2). Iiöielsefriklionen år något mindre än den füllt utvecklade hvilo- friktionen, beroende derpå, att under rörelse ojemnheterna icke hinna ingripa i hvarandra üka fullständigt som då hvila eger rum; koeffici- enten far derfore ett mindre varde.