Teori För Friktionen
Med Särskildt Afseende Å Dess Tillämpning På Maskiner För Höjning Och Sänkning Af Tyngder

2 kraft nått ett varde, öfverstigande den stundom mycket betydande friktionskraftens, uppstår således en märkbar rørelse. Accelerationen i densamma blifver stadse mindre än i' förra lallet ocli får för öfrigt våirdet der F betecknar friktionen. Sidekraften P motverkas sålunda, säväl före som efter den synliga rørelsens igangsättning, alltid till en viss grad af F, och denna motverkan är vid mekanikens tekniska till- lämpningar af den allra största betydelse. Föräiidras riklningen för sidekraften P, ändras ock F, einedan de elementara mottryeken få andra anbringningspunkter och nya rikt- ningar; andringen blifver enligt sakens natur tydligtvis alltid sådan, alt F sträfvar alt motverka den rörelse, P liar benägenhet att for- an leda. 2. Rullningshinder. Då en rund kropp rullar på ett underlag, uppkommer äfven ett passivt hinder för roreisen; delta är emellertid ej af alldeles samma natur som det nyss omtalade. Trycket mellan den rullande kroppen och underlaget foranleder hos båda en form- förändring, hvilken framflyttar den ögonblickliga rotationsaxeln ett litet stycke. Formförändringen kräfver ett. visst mekaniskt arbete och dess- utom erhåller tyngden ett ökadt motverkande moment i afseende å hvälfningsaxeln. Tänka vi oss en stel cylinder, fig. 4, ligga på ett fullkomligt glatt underlag, så motverkas vigten JK direkt af trycket N från det senare. Den allra minsta sidekraft P vore tillräcklig att åstadkomma hvälfning omkring beröringslinien med planet. Något passivt hinder kunde det dervid icke blifva Lal om. Då en verklig, stadse mer dier mindre elastisk cylinder C, । fig. 5, hvilar på ett horisontalt underlag, tillplattas alltid cylindern nedtill något, under det alt samtidigt en fordjupning uppstår i underlaget. Anbringas på C en sidekraft P, förändras tryeken vid stødet både LüI storlek och riktning; deras anbringningspunkter flyttas åt den sida, hvaråt 1 verkar, men riktningarna blifva mer och mer lutande åt motsatt håH, fig. 6. Hvälfningsaxeln flyttas från zl till P stycket v i horisontal led. Kraften 1* måste således öfvervinna momentet IKv och dessutom förrätta ett visst forniförändringsarbete, om rullning