Teori För Friktionen
Med Särskildt Afseende Å Dess Tillämpning På Maskiner För Höjning Och Sänkning Af Tyngder

16 tas från planet, desto mindre inflytande får friktionen på arbetsutbytet. Om ß —■ p, blifver Sin a Cos p Sin (a + /z)......... c. Kroppen firas ned. Vi förutsätta a > // och antaga dess- utom, att P verkar på samma sätt som i förra fallet. Friktionen är tydligen füllt utvecklad ocli riktad uppåt, fig. 13. Formlerna (13) och (14) kunna användas äfven i detta fall, om blott förtecknet för f OCh p m tar derföre y _ Sin a — fCosa ................ Cos ß — f Sin ß ombytes. och (19) (20). p jjrSin (<z ~ ................... Cos (/? + p) senare framgår, att den motverkande kraften blifver ett mi- om ß == — p. Kroppen bör sålunda då af P pressas något Af den nimum, emot planet; se fig. 14. Ifrågavarande värde biir Pmin — IT Sin (a — p).................... (21).................... d. Acceleration nedåt. Om, då o. > p, kroppen lägges på planet, glider den ned med en accelererad rørelse, fig. 15. Acce- lerationen blifver 11 W Sin a — fN \ g eller, emedan jV== JCCos a — g (Sin a — /’Cos a) ................ (22). Emedan a är konstant, blifver roreisen enformi'gt foranderlig. Hastig- lieten vid slutet af tiden i får fördenskull värdet V — + 9 (Sin a — /’Cos «) t ............ (23), om begynnelsehastigheten betecknas med och vågen S = Vß + (Sin a — /'Cos <z) P ............ (24). Här betecknar g, som vanligt, tyngdkraflens acceleration. 16. Friktion vid kilen. Vi förutsätta, alt tryeket, P, å kilhufvu- det halfverar kilvinkeln a, fig. 16, och skilja mellan två enskilda fall. a. Küen indrifves. Krafterna, som bestämma rørelsen, äro an- gifna af fig. 17. Vilkoret för att förflyttningen skall blifva enformig är, ______________