Teori För Friktionen
Med Särskildt Afseende Å Dess Tillämpning På Maskiner För Höjning Och Sänkning Af Tyngder

33 Den für rørelsen nödvändiga öfverkraften, P—Q, hvilken är en följd af friktionen mellan kuggarna, är, som vi se, beroende af läget af ingreppsstället C i förhallande till D. Nämnaren i det nyss funna uttrycket afviker emellertid så litet ifrån ett, att man utan nämnvärdt fel kan sätta Såsom ett medelvärde för variabeln CD kan man antaga, tillnärmelsevis, der t betecknar delningen. Betecknas vidare kuggantalen i lijulen med K och k, så är 2fR _ 2?rr “ir ~k~ Af de tre senaste eqv. följer Denna eqv. visar, att öfverkraften minskas hastigt, om kuggan- talet ökas. För osmorda hjul af gjutjern kan f sättas = 0,2 å 0,25; för smorda — 0,15. b. Koniska hjul. Den nyss härledda formeln kommer äfven till användning vid beräkning beträffande koniska hjul. Man har lik- väl då att i stallet för de verkliga kuggantalen införa kuggantalen i elt par cylindriska hjul, hvilkas delningscirklars radier äro = genera- trierna OtA och O2yl till de s. k. komplementkonerna och i hvilka hjul kuggarne hafva samma profil som i de koniska. Låt, i öfverensstämmelse med fig. 44, 71, k, R och r vara kugg- antal och radier till de koniska lijulen samt Å’t, kt, Rt och rl mot- svarande storheter i de vid komplementkonernas utveckling erhållna cylindriska lijulen. Då är <) 1 Lå; 4,J Kuggantalen forhålla sig såsom radierna, emedan delningarna äro lika; alltså är i KR Q Westin, Friktion.