Teori För Friktionen
Med Särskildt Afseende Å Dess Tillämpning På Maskiner För Höjning Och Sänkning Af Tyngder

rörelse för skrufven, för så vidt icke clenna fasthålles af andra krafter, än de vid gängan verkande. Ar deremot a = [J., biir ]\ =0, ocli for a <, biir Px nega- tiv, d. v. s. alt kraftparets riktning måste vara motsatt den fortit an- tagna och af fig. 45 angifna, om friktionen skall kunna füllt utvecklas. I detta fall är det alltså icke möjügt, att modelst Q ensamt füllt ut- veckla friktionen. Vid skrufvar till s. k. slagpressar, vid hvilka det. är angeläget att erhålla en hög verkningsgrad och att få skrufspindeln återupplyftad af trycket från pressdynan, efter det att pressningen blifvit utförd, är det, på grund af det nu anförda, af vigt att göra bruk af stark stig- ning (« nära = 45°); men vid förbindningsskrufvar måste stignings- vinkeln vara mindre än friktionsvinkeln, på det att det må blifva möjligt att få skrufven alt sitta fast sedan den blifvit åtdragen. Den skarpgängade skrufven, fig. 47, kan betraktas såsom en kropp, glidande i ett spiralformigt kilspår; friktionen utöfvar derfore ett väsentligen större inflytande vid densamma, än vid den platt- gängade skrufven. Vid forbindningar begagnas på grund häraf med fördel skarpgängade skrufvar; men såsom maskindelar, med hvilkas tillhjelp mekaniskt arbete skal! omsättas, passa de deremot icke, eme- dan arbetsforlusten blefve alltför betydandé. 27. Friktionshjul. För alt medelst hjulverk öfverföra ett meka- niskt arbete från en axel till en annan, är det alls icke nödvändigt att betjena sig af kuggar vid hjulornkretsarne; hjulen kunna derstädes vara slatsvarfvade, om dc blott pressas ernot hvarandra med en till- räckligt stor kraft. De små ojemnheterna vid ytorna ingripa nemligen dervid i hvarandra och tjenstgöra i sjelfva verket såsom ett slags kuggar. Dylika hjul benämnas friktionshjul, emedan del är med hjelp af friktionen arbetet vid dem öfverföres. a. Cylindriska hjul. Låt A och B, fig. 48, vara tvenne cylindriska friktionshjul, .af hvilka det forrå må vara driflijul och det senare lasthjul. Låt vidare lagerskålarne vid axlarne pressas emot lagerloppen så, att hjulen vid tangeringsstället utöfva de lika och rakt rnotsatta normal try cken TVj och Np emot hvarandra. Sattes derefter drifhjulet, A, i gång, så utvecklas genast, friktionen vid beröringsstället niellan hjulen och tvingar B att medfölja utan att slira, om blotl normaltrycket är tillräckligt stort. Sambandet mellan drifkraften P, dennes häfarm r, hästkraft-