Teori För Friktionen
Med Särskildt Afseende Å Dess Tillämpning På Maskiner För Höjning Och Sänkning Af Tyngder

38 antalet N och omloppstalet n pr minut för drifhjulet angifves af (46). Det drifvande kraftparets moment är fördenskull r> 2250 N 7T n Vilkoret för enformig rørelse vid samma hjul är FÄR = Pr, om Fa betecknar den på A verkande friktionskraften, svarande emot normaltrycket Na ■ Häraf följer, att den für arbetets öfverförande erforderliga tangentialkraften är „ 2250 N Fa = r7--------- nli n Men om hjulen icke skola slira, får friktionen icke vara füllt utveck- lad. Vilkoret Fa < fNA tillkommer således. Hjulen måste alltså pressas tillsammans med en kraft Med en lika stor kraft måste ock lagren pressas emot axlarne. År delta vilkor uppfyldt, fortledes effekten N hkr från hjulet A til] B. Friktionshjulen hafva sin största och vigtigaste användning å jern- vägarne. Lokomotivens drifhjul äro nemligen ej annal än nästan cylindriska friktionshjul, vid hvilka nödigt ingrepp i den slata jern- vägsskenan framkallas genom det tryck mot drifhjulaxeln, lokomotivets tyngd utöfvar. Dessa friktionshjul äro för jernvägstrafiken af den allra största betydelse. b. Kilhjul. De cylindriska friktionshjulen gifva anledning till en jemförelsevis betydande arbetsforlust vid axeltapparne, emedan dessa tryckas hårdt af skålarne i lagren, vid hvilka en rätt stor frik- tion sålunda framkallas. Trycken i lagren kunna i hög grad for- minskas, om hjulen vid ingrcppsstället göras kilformiga, såsom fig. 49 utvisar. Motståndet mot slirning ökas derigenorn högst väsentligt. I stallet for friktionskoefficienten f, hör nu införas koeff. ——, i öfver-