Teori För Friktionen
Med Särskildt Afseende Å Dess Tillämpning På Maskiner För Höjning Och Sänkning Af Tyngder

 44 eller 9. Huru stor skulle arbetförlusten büfva vid den i foregående fall omtalade propelleraxeln, om denne, i stället för 10 ringar, hade endast en ring, men denne så bred, att tryckintensiteten i lagret vore densamma som i kamlagret? Den i fråga varande ringens yttre radie R, bestämmes af vilkoret ^R‘t — r2) = 1 0r(Æ2 — r2), hvaraf, efter insättning af talvärdena R = 250 odi r = 200, erhåUes Rt = 515 mm. Friktionsmomentet blifver för den skull 0,515 H- 0,2 = 0,08 • 20 000 = 572 mkg> eller nära 60 % större än i förra fallet. 1 samma mån komme ock effektförlusten alt ökas, eller ifrån 30 till nära 48 hkr. 10. En tyngd om 900 kg, fästad vid en omkring en rund stock lindiid lina, skal! af en man nedfiras. Huru många hvarf bor linan vara slagen omkring stocken, för att karlen icke skall behöfva an- bringa en större mot verkande kraft i linan än 15 kg, då f— 0,3? Af (42) erhålles 900 hvaraf « = 13,7. « betecknar emeHertid, som vi minnas, en båglangd i enhetscirkeln. Då nu omkretsen i samma cirkel ;ir 2zr, biir det sökta antalet hvarf 11. En i en ketting hängande last om 1 500 kg skall nedfiras med hjelp af den af fig. 32 antydda, i 22 beskrifna båndbremsen. Linkorgens radie ;ir 125 mm, bromsskifvans 400 mm, den Jängre armen vid häfstungen 500 min och den kortare 50 mm; bromsban- det omsluter 2/3 af skifvans omkrets. Huru stor motverkande kraft erfordras vid håfstångens handtag, om f — 0,2 och roreisen skall fortgå sä, att friktionen hjelper till att åtdraga bandet?