Teori För Friktionen
Med Särskildt Afseende Å Dess Tillämpning På Maskiner För Höjning Och Sänkning Af Tyngder

o. är i detta fall ~ 2- = 4,19 och fo. = 0,838. Af (43) fås ct er fore 125 50 1 500 , p —-----.-------- ------- = 36 kg. 400 500 eto—1 8 Skulle roreisen deremot fortgå i motsatt riktning, blefve, på grund af (43) och (44), px = ef°- • P = 83 kg. 12. Huru stor borde den motverkande kraften vid den af fig. 36 antydda differentialbromsen vara, oin häfarmen c vore 20 mm, men forhåHandena i öfrigt alldeles desamma som i foregående till- lämpning? Man får af (45) 400 50 — 20 • é?0’838 500 (e°>838 — 1) • 1 500 = 3 kg. Afvecklas deremot kettingen på motsatt sida af valsen, erhålles P = 70 kg. 13. Ifrån en remskifva, A, görande 100 omlopp i minuten, skall modelst en remledning öfverföras en effekt af 10 hkr till en annan skifva, B, hvilken bor rotera 200 hvarf pr minut. Bestäm påkiin- ningarna i de båda fria delarne af remmen, under förutsättning af 2-faldig säkerhet mot sliming. Den större skifvans radie är 500 mm och f = 0,2. Med iakltagande, dels alt mot radien R = 0,5 m svarar omlopps- talet n = 100 och dels alt bagen «, tillhörande den af remmen om- slutna delen af omkretsen, är tillnärmelsevis = tt, erhålles af (48) pakänningen i den dragna remdelen Samma värde erhålles, om, i stallet für de till drifhjulet hörande värdena R och n, Rt = 0,25 in och nA — 200, tillhörande lasthjulet, begagnas. Vidare blir pakänningen i den dragna remdelen T= efa ■ rl\ = e0-2*. 165 = 309 kg. Pakänningen i remmen, då maskineriet är i hvila, Mir T + 7, = 237 kg-