Teori För Friktionen
Med Särskildt Afseende Å Dess Tillämpning På Maskiner För Höjning Och Sänkning Af Tyngder

 57 34. Epicycloidalblocket. Detta består, såsom tig. 66, 67 och 68 utvisa, af tvenne på samma axel löst uppstuckna, fasta block- skifvor, en större, A — drifskifvan, — och en mindre, B — last- skifvan —. Båda äro vid omkretsen försedda med fördjupningai\ så att de för uppfordringen nödvändiga, på dem upplagda kettingarne icke kunna glida. Den på drifskifvan upplagda drifkettingen är aud- ios, har smäckra dimensioner och fattas med händerna af den eller de personer, som skola utföra uppfordringsarbetet. Den på lastskif- van upplagda kettingen bär vid hvar och en af de två fritt nedhän- gande ändarne en lastkrok. Det med inåt vända kuggar försedda hjulet, C, är sammangjutet och koncentriskt med lastskifvan. I in- grepp med detta hjul står ett annat något mindre kugghjul, D, med utvändiga kuggar, löst uppstucket på en ined drifskifvan, A, samman- gjuten excenter, E. Hjulet D erhåller af E en cirkulär parallelrö- reise — icke rotation. Från detsamma utgå nemligen ett par hori- sontala klackar, FF, hvilka omfattas af ett ramstycke, G, i sin ord- ning försedt med ett par gaffelformiga fattningar, HH, som gripa om den bygel, K, hvilken uppbär hela maskinen. Ramstycket G kan tyd- ligen röra sig entlast uppåt och nedåt. Kugghjulet D åter kan i ramstycket ej flytta sig annat än i horisontal led fram och tillbaka; cn vridning af detta hjul är sålunda omöjliggjord; det får derföre, såsom ofvan är angifvet, cirkulär parallelrörelse, då drifskifvan mo- delst drifkettingen tvingas att rotera. Kugghjulen C och D hafva lika kuggdelning, men om det förra har n kuggar, sä är det senare oftast försedt med n — 1 stycken Länder. I följd dels häraf och dels deraf, att D har cirkulär paral- lelrörelse, kommer hjulet G att vrida sig entlast ~:s hvarf, då drif- skifvan omvrides ett helt hvarf. Beräkningen af friktionsmotståndets inflytande vid denna och an- dra maskiner med ett större antal friktionsställen blifver tydligen något omständlig och de allmänna, fullständiga uttrycken för verkningsgra- den i följd häraf invecklade och för tillämpningarna ganska obeqväma. Äro i hvarje fall maskindimensionerna gifna, kan summan Af at de vigtigaste arbetsförlusterna vid tappar, dubbar, kugghjul, linor och kettingar etc. beräknas medelst de i tredje kapitlet härledda formlerna och verkningsgraden derefter bestämmas enligt (6). Vi komma för- denskull och till undvikandc af onödig vidlyftighet icke att i det föl- jande vidarc ingå på dylika beräkningar, utan skola endast i hvarje