Kullager
Teori Och Praktik

10 I praktiken ställer sig dock förhållande något olika på grund av den deformation, som kulor och löpbanor tack vare ma- terialets elasticitet äro underkastade. Till samma resultat kunde vi kommit lättare genom att studera detta specialfall ensamt. Vi be- höva blott kasta en blick på fig. 6 a för att se sam- bandet mellan trycket å kulan och den radiella resp, axiella komposan- tens storlek. Men den all- männa teorien ger oss det lika ovedersägligt. En kulas Vi vilja nu övergå till studiet av de bärande elementen, bärförmåga, kulorna och kulbanorna, samt deras förhållande till varandra. Den fråga, som här är av vikt och intresse för oss, är: Hur stor belastning kan en kula uthärda? Vid alla redogörelser i detta ämne bruka framdragäs de av Professor Stribeck utförda försöken, som afsågo dels att undersöka giltigheten av de formler, som af fysikern Hertz uppställts för belastningen av fullkomligt elastiska kroppar, dels ock att vidare utveckla dessa formler särskilt vad gäller deras användning vid belastningen av kulor. Att här närmare ingå på dessa omfattande försök skulle föra oss för långt, varför jag endast vill nämna, att enligt Stribeck den tillåtna belastningen för en kula är P=k.d2; där d är kulans diameter och k (XIV) till sin storlek, beroende på materialet hos kula och formen hos underlaget, smygningen. en koefficient, som varierar kulbana, varav beror den s. k. an- Materialets Då materialets beskaffenhet något varierar hos stålkulor inverkan. av olika storlek på grund därav, att det är svårare att fullt tillförlitligt genomhärda en stor kula än en mindre sådan, så blir även koefficienten k i någon mån beroende av kulans storlek. Koefficienten minskas vid ökning av kuldiametern.