Det Tusende Lokomotivet

BEGYNNELSEÅREN en 27 Maj 1848 föll landshöfdingeämbetets uti Elfsborgs län och Dals* land resolution på Mekaniske Werkmästarne Johan Magnus Lidströms, T. H. A. Nydqvists och Carl O. Holms gjorda ansökan om tillstånd att vid Trollhättan å därtill af Trollhätte Nya Kanalbolag upplåten plats anlägga och drifva järn* och metallgjuteri jämte mekanisk verk* stad. Och — heter det — som sökandena hade ådagalagt, att de hvar för sig besutte de för yrkets utöfning erforderliga egenskaper, förklarade lands? höfdingeämbetet enligt k. forordningen den 22 December 1846 dem berättigade att å Trollhättan gemensamt inrätta och drifva fabrik för tillverkning af järrv och metallarbeten. Frågar man, hvilka järn* och metallarbeten de tre bolagsmännen närmast hade i sikte, när de grundade hvad snart nog började allmänt kallas Trollhättans mekaniska verkstad, kan man vinna upplysning därom i deras förut omtalade förlagsläneansökan. »Anlägg# ningen är», heter det i denna, »utom de för orten behöflige arbeten i mekanisk väg egentligen grundad på tillverkning af förbättrade och efter teoretiske grunder konstru. erade vattenverk, hvaribland synnerligen turbiner eller strömsnurror, å hvilka senare vi hos E. K. M:ts kommerskollegium erhållit patent och efter flerårigt arbete lyckats full« komna, så att de nu vunnit allmänt förtroende. För öfrigt medgifver verkstadshusets storlek tillräckligt utrymme för förfärdigande af alia förekommande större arbeten, såsom järnbroar, lokomotiver m. m., för hvilket allt det bekväma läget vid Trollhätte kanalbank lämnar lätt transport saväl till in* som utlandet.» - 37 -